Drömmar

Ibland är det svårt att tanka energi, man har inte ens kraften. Men man försöker. Jag lyckades lite. Med vackra vyer och fantastiska vänner  så går det....

Jobbandet har pågått en vecka nu. Det känns bra att vara tillbaka och göra sina timmar för pengarna på kontot. Jag trivs på mitt jobb och trots allt springande varje dag på lasarett hos mamma så har jag haft en het ok semester. Innerligt glad över att vi tog chansen och åkte till Gotland, det fick liksom bära eller brista med allt. Med ryggen, med resandet, mamma och med vädret. ALLT gick vägen! Mamma blev bättre, ryggen klarade sig med alvedon, Vädret var helt underbart, t.o.m jag badade i lagunen. :-) Att börja jobba kändes riktigt bra. Jag hoppas verkligen att ryggen håller.

Kilona rasar av mig. Misstänker att det till största delen beror på att jag slutat med morfinet och att man blir totalt ur balans när en nära anhörig ligger på lasarettet 4 v och kämpar för livet. Inte konstigt att man inte vill äta. Det stör mig inte att jag rasar i vikt, tvärtom dock hade jag hellre tränat bort dom än lidit över mamma. Tänkte ändå att jag skulle försöka börja träna ordentligt snart igen. Drömmen vore minus 12 kg till och sen börja löpträna igen. Drömma får man väl?  Hur ska man annars komma vidare? Utan drömmar och ambitioner? Adrenalinet jag får när jag höjer pulsen och ger allt är inget jag upplevt på över två år. Tänk att det fortfarande driver mig framåt. Att jag fortfarande vill.

Hade jag inte ärvt envisheten från min mamma hade jag inte varit på benen i dag. Jag är oerhört tacksam över livet på många sätt och innerligt glad över att jag aldrig någonsin ger upp.

Maj 2016 tar jag 5 km på ca typ ungefär 27 min.
Drömma fick man ju...... Och det finns en hel del jag drömmer om.

Almedalen mitt i allt elände

Några veckor har lätt sprungit förbi sen sist jag skrev några rader. Midsommarafton blev inte riktigt som vi tänkt oss. Min kära mamma blev dålig och hamnade på lasarettet och är fortfarande kvar där Tänker inte skriva mer än så om det men hela midsommarhelgen var helt upp och ner, Veckan efter oxå. Det tar på krafterna att varje dag åka till lasarettet och det tar energi som man inte har, att varje minut hålla i mobilen och vänta att den ringer. Att man ska få såna där dåliga nyheter. Men ta i trä, dagarna går långsamt utan att det där samtalet kommer...

När läget var så pass stabilt det kunde bli så drog vi till Almedalen i Visby. Politiker veckan som kärleken ville till. Det blev tight med tiden för han skulle börja jobba igen men vi fick ihop det. Hittade natt båtresa och boende precis utanför muren dvs gångavstånd till Almedalen. Vi hade en sån enorm tur med vädret! Sol och 25 grader varmt varje dag. Vi badade och myste på dagarna. Promenerade runt i Visby. På kvällarna var det politikertal som gällde. Vi lyssnade på Sverige Demokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet. Mycket folk alla kvällar. Fantastiskt fina kvällar. Kunde tanka mkt kärlek och energi. ♥ Så välbehövligt! Fina Gotland, har varit där 3 ggr nu. Misstänker att det blir fler. :-)

Underbara Almedalen

Paradiset på jorden: Blå Lagunen

Paradiset på jorden: Blå Lagunen 

TV 4 Kändisar fångade jag med kameran

Jimmie Åkesson 

Botaniska trägården

Fina fågelbilder när barnen lånar kameran 

Utsikten när vi kom ut från lägenheten

Sista kvällen på stranden

Kneipbyns vattenland sista dagen så vi brändes oss riktigt ordentligt :-)

Ja, så till ryggen. Det gick att resa till Gotland. Min nya medicin hjälper, blir lite bättre varje dag och försöker att inte röra mig så stelt. Dopade mig med alvedon under resan och det funkade. Ont varje dag, ja, men ok. Tog många vila pauser när vi var ute och gick, ändrade läge om vi satt länge osv. Har lärt mig ofantligt hur jag ska undvika smärtan om jag kan. Det var därför jätte bra att vi hade gångavstånd till lägenheten så jag kunde gå dit och lägga mig för att vila närsomhelst. Perfekt!

Jag är innerligt glad över att jag fick en remiss till Smärtrehab i Säter. Övertygad om att det kommer bli toppen bra!