Lördag morgon

Nyhetsmorgon, en stor kopp te inne i värmen startar denna dag.
Sovit dåligt som vanligt, har kliat över hela kroppen i natt. Tar det som en biverkning. Siktar på att kanske baka lite idag.

Sömn

Ringde till röntgen i går på deras telefontid för att tala om att jag lätt kunde komma om dom fick ett återbud. Jag skulle kunna ta mig dit på max 15 minuter. Jag lovar. Står i startgroparna och redo :-) Allt för att det ska gå undan. MEN jag behövde jag inte yppa ett ord om det. Hon i andra änden sa bara glatt; Ja du har fått tid. Den 6 december kl. 8. Imponerande! Och jag måste säga tack till min doktor. Nu känner jag verkligen att jag får hjälp och inte behöver bråka mig fram. Tack och lov. Jag är ju långt ifrån framme i och med detta men en bra bit på väg har jag ändå kommit. Det finns ingenting annat som kan ge mig denna ohyggliga smärta. Det finns ingenting annat än min diskdegeneration som ger mig detta onda. Det var lugnande besked och nu kan jag faktiskt försöka slappna av. Slappna av och koppla bort alla tankar på vad som kunde ha varit fel, tankarna har snurrat på bra nog några dagar. Men denna hopplöshet jag känner, denna energikrävande smärta ger mig absolut ingenting. Får ingen lärdom, ingen känsla att relatera till. Jag vill bara att den försvinner. Att smärtan tar slut.

Lite mys har jag fått till hemma. Har tagit mig många dagar och är inte klar än. Igår sov jag fantastiskt mycket. Sjukt egentligen hur det kan bli. Jag kan liksom inte hålla ögonen öppna. Dom åker ihop bara, skulle kunna stå och sova.
Var jätte sugen på att handla i Borlänge igår eftermiddag. Hade fått reklam om fina kläder till bra pris på vildmarks. Men insåg ju snabbt att jag inte skulle fixa det. Så min snälla make skjutsade mig OCH betalade alla mina tröjor som jag ville ha... ♥ Kärlek ♥
En snabbrepa på Jula sen hem till soffan där jag sov 3 timmar.... Vaknade kl. 20. 30. Kul. Sov igen kl. 22..... Helt sjukt. Men medicinen gör mig trött och det faktum att jag inte får sova ut på natten. Jag vaknar ju varje gång jag rör mig. Men vad mycket sova sömn trött skriverier det blev!

Nattvak

Ytterligare ett inlägg där jag får konstatera en till natt med lite sömn och mycket värk. Hur fan är det möjligt? Är så otroligt less på detta onda. Bara jag rör mig en millimeter gör det ont nere i ryggen när jag ligger i sängen. Fixar inte detta så länge till. Ber till gud att det ska bli bättre men jag tror inte han hör, det enda som verkar hjälpa är mer medicin; starkare piller.... Vill inte det. VILL INTE!!!!

Så, nu har gnällt färdigt.

Hämtade en trött och hängig dotter på stan igår kväll. Hon har gått med i UNF och dom hade tårtbakartävling igår kväll. Gick sisådär för dom med en pizzatårta.. :-) Tycker att det är bra att hon är med i UNF, dom fixar aktiviteter och kul grejer med ungdomarna. Så länge dom inte dricker. Hoppas att hon även skippar cigaretterna..... dumt jävla elände med nikotin och alkohol. Jag är supernöjd och skjutsar hit och dit bara hon låter bli detta. Så bra! Dock är tiden ett problem då hon har träning med Falu Kanotklubb 3 ggr/veckan och gitarr 2 ggr/vecka. Men så länge skolarbetet går så bra som det gör nu är det ok med allt.

Nu vankas den vanliga promenaden på 846 m runt udden. Sen kanske jag kan somna om på soffan. Sittandes.

Hoppsan Hejsan, vad hände?? Endorfiner!!

Haft en usel natt med mardrömmar och ont, vaknat gång på gång. Hört ljud och mina egna tårar pga smärta. Detta till trots gick jag upp på morgonen och tänkte va fan.... Jag åt frukost, frukt och yoghurt och drack en (äcklig) apelsin celsius. Fick pina i mig men det gick ner. Ringde och informerade min chef om läget med ryggen eftersom jag fick besked igår. Tog med barn i bil (till skola) och åkte till sjukgymnast. Gjorde inte speciellt ont att göra övningar som det gjorde förut när jag hade haft ont under natten och fick lov att avbryta passet. Utan jag "körde på" i mitt tempo. Gick OK och efter passet satte jag mig på cykeln (vilket jag aldrig gör) och trampade lite. Trampade 5 km. Va?? Jo, 5 km och testade att höja pulsen, kom upp i tempo men kände mig inte speciellt trött. Det kändes bra i kroppen och gick fick nog en hel skrälldus med endorfiner för efter en stunds sittläge hemma gick jag min lilla vända på 800 m. Så, ja, vad hände? Ska väl inte sticka under stolen med att jag har ont nu men inte extra ont för att jag gjorde lite mer än vanligt, alltså cyklingen. Det påfrestar ju inte alls ryggen på samma sätt som löpning. Tror jag har ett enormt behov av pulshöjare och endorfiner som får fart på mig. Det var så skönt! Jag ska göra detta fler ggr!!

Nu MÅSTE jag sitta still en stund. Ska se film men vet inte vilken än.

Snappade upp denna hos Nadja Casadei. Underbara människa!

Magnetkamera

Trodde att jag skulle somna tidigt idag men det blev inte så. Sitter här i soffan och kan inte annat. Dator i knä och tv på. Min läkare ringde på fm idag. Hade inte räknat med ett sån snabb respons och svar på röntgenbilderna som jag tog i torsdags. Det var som jag trodde. Det visade inget annat utan det blev som en bekräftelse på det jag redan visste. Att jag inte har någon stötdämpning alls. Det är diskarna som ställer till det. Disk degeneration vid sista kotan. Så nu ligger landet som så; att jag ska få göra min 3:dje röntgen, magnetkamera, för att se ordentligt och kunna gå vidare.
Det var ett skönt samtal att få. Det var väntat, men samtidigt så kunde det ju ha visat något annat... Det kunde ju ha varit något vi inte visste något om. Nu får vi hoppas att det blir bra bilder som är exakta och visar ordentligt.

Denna vecka siktar jag på att få in lite advents känsla i huset. Få mys med att tända ljus i detta mörker. Det får ta den tid det tar med att få fram stjärnor, ljusstakar, adventsljusstake. Tomtarna får vänta en liten stund till men gardinerna kan få komma på plats. Det tar nog en stund med mitt enormt stora sov behov och värk i rygg. Men skam den som ger sig.....

Elysium

Äntligen blir det en film stund med kärleken ♥ Hoppas att den är bra!

Hipp hipp hurra!

 

I dag firar vi 2 födelsedagar ♥

Lördag

Haft en dålig natt och dag. Men igår var jag och hälsade på på jobbet och kunde tanka en massa energi! Fruktansvärt välbehövligt att få prata och skratta med de jag trivs som bäst med. Mycket uppskattat av mig själv ♥ Det värmde mitt hjärta otroligt mycket.

Som sagt en usel natt, somnade sent vaknade tidigt och under de få timmar jag "sov" kunde jag höra mig själv grymta och åma mig över smärta. Inte alls kul. Tog medicin, en stor kopp te och en halv smörgås sedan sov jag till 12. Mådde bättre när jag vaknade. Ungefär det jag har ätit idag. Det och ett glas proviva och lite frukt. Siktar på att snylta en liten bit av barnens pizza om en stund. Så tröttsamt att inte känna matlust, hunger eller suget på något gott, jag som älskar mat och att fika gott. Tråkigt dock för jag hade velat varit på restaurang i och med att jag och T fyller år imorgon. MEN har samlat ihop många "inställda" restaurangbesök genom denna höst nu så det blir ett hejdundrande besök när jag väl orkar.

Har tänkt en del på vad jag pratade med en av mina chefer om igår när jag hälsade på. Jag försöker ju hela tiden tänka ett mål framåt, som jag har att jobba mot. Det är ju att jag en dag ska springa igen. Hon tyckte det kanske var för stort. Att jag skulle slå ner mig själv mera OM jag inte kan springa mer. Att jag skulle sänka ribban. Har tänkt på det. Jag ska nog nöja mig med att bli fri från smärtan. Det får vara mitt medvetna mål. Och faller det så illa att jag måste avstå löpning får jag helt "enkelt" byta sport. Får gå över till att paddla :-) Vilket mina underbara barn har gjort idag! De har tävlat i dag på em., kanotslalom i bassäng Jag var där en stund så jag hann se deras åk. Och minsann; nyklippta D körde ett tävlingsåk utan ett enda islag i en portarna för första gången!! (lät som en krånglig mening, men jag tror jag fick till det rätt!) Första slalomåket gick snabbt men med några islag och hans andra åk en aningens långsammare än första men helt utan islag! Imponerande även med viljan goet och målmedvetenheten! Härligt för en halt mamma att vara med om :-)

Och T körde alla tävlingsåk som gick! Missade precis pallen i K1 och C1 men kom två (av fyra) i C2. Superkul!! Jag är så glad att dom vill träna (men får pusha ibland....) och dom märker ju själva att det går framåt. Att dom blir bättre.

Nu ska vi fira med pizza och sen kväll.

Jag tror minsann att jag anar en gnutta liv i denna blick eller är det blixten!? Ingen imponerande eller vacker omgivning precis men ville fånga blicken.

Middag

Första riktiga målet mat åt jag kl. 17:00 med barnen, kycklinghamburgare med nybakat bröd och hemmagjord guacamole. Idag var det lchf rakt igenom! Det blev bra med lite sallad och gurka. Jag hade svårt att äta hela, det tog en stund men det gick. Mättande och kycklingburgaren var förvånansvärt god! Det blir fler ggr får jag hoppas. Hamburgaren var godare än kycklingköttbullarna tror jag. Fast gräddstuvad vitkål med kycklingköttbullar är en höjdare

Min D har sålt inför skolresa till Stockholm i maj (som hela mellanstadiet åker till varje år, vi föräldrar verkar inte kunna påverka, jag menar; det finns ju fler ställen att åka till och andra platser att se) Hur som helst, han sålde för Dalaslanten, det var nytt för i år. Fanns en del fint att välja på. Jag valde dalkulla-paketet med tumvantar och en tub som man kan använda som mössa eller halsduk mm. Ett bra alternativ till kakor och godis försäljning.

Röntgen

Idag blev det en tur till röntgen på Falu Lasarett för en datortomografi. På det stora hela gick det snabbt och bra. Dock var kontrastväskan sjukt äcklig. En liter skulle jag få i mig på en timme. Urk. Fast jag trodde jag skulle kräkas de sista klunkarna.... Dessutom fick jag kontrastvätska direkt i blodet när jag låg på britsen, det var inte heller någon hejdundrande upplevelse. Kändes som om jag blev förgiftad med en brännande känsla som började i halsen och fortsatte neråt i kroppen under ett par minuter. Men jag överlevde och åkte hem och slog mig till ro i soffan med min onda rygg.

Resultatet kommer redan imorgon men jag får veta först på måndag eller tisdag. Tyckte att det inte gjorde någonting. Har jag väntat i månader så kan jag vänta några dagar till. Dessutom har jag en till remiss att gå till på tisdag. Nu börjar det ju snurra med tankarna att jag inte vill veta liksom. Vill inte veta längre vad som gör mig ont. Tänk om det inte visar något? Jag har ju ont varje dag och måste äta morfin så jag tycker ju att det borde vara något fel. Men jag börjar bli feg. Vill inte veta. Jag börjar falla in i de negativa tankarna. Jag kommer att få ha ont resten av livet. Neråt spiral. Jag kommer inte bli hjälpt. Hur tar man sig ur detta? Den största sociala kontakten är jag sjukskriven ifrån. Det andningshål jag hade klarar jag inte av. Hur fan tar man sig ur detta och orkar ta nya tag? Är jag så stark som alla tror? Nej, jag är liten svag och lessen. Men med sol i sikte.

Blacklist

Nu ska jag plöja några avsnitt av Blacklist. Trött och med värk har jag slagit mig ner i soffan, kommer antagligen somna. Har lite olika grejer att skriva om men är för seg i kolan för att ta emot inspirationen. Ämnena står på rad men nä, om en stund.

 



Energibrist

Börjar tröttna på att gilla läget. Jag har nog slut på energi alldeles snart och ingen  tillgång till påfyllning. I dag kunde jag inte ens träna mina övningar hos sjukgymnast. Det om något är grymt irriterande. Jag kan snart inte ta detta mer. Hela natten har jag haft ondare än vanligt, så jag kunde ha räknat ut med lilltån att jag inte skulle fixa träning idag, TROTS mer morfin än vad jag ska ta. Det finns snart ingenting som biter på mitt onda. Det övergår allt.

På torsdag ska jag få göra datortomografi. Den bästa av de alternativ som finns bland röntgen har jag fått höra. Det inger lite hopp. Hoppas att det ger något, att det visar något som man kan göra någontng åt för jag går sönder. Går sönder lite varje dag, tappar den ena pusselbiten efter den andra.

Är det så här man bryter ihop?

Proviva

Avslutar denna söndag med proviva tropisk. Faktiskt imponerande god. 50 % mindre socker så precis på gränsen till godkänd LCHF. Från tidig morgon till nu (21.00) har jag ätit 2 ostsmörgåsar och lite ost och skink paj. På tok för lite men men. Därför känner jag ok med lite högre tolerans på procenten för vad som är ok med LCHF :) Har insett att medicin mot illamående hjälper mot just illamående men tyvärr så ger det mig inte någon matlust tillbaka.
Skulle kunna tro jag var bakis efter en sjuhelvetes fest in på morgontimmarna. Känns lite så, samma trötthet och ångestkänsla. Kanske ser så ut oxå, hela min kroppshållning och mitt sjuka ansikte. För i nåt rus är jag inte i.

Jag är ofantligt trött på detta som jag hamnat i. Denna ständiga värk och smärta som tynger mig. Jag har en väg att vandra och jag ser den framför mig men jag hittar inte dit. Behöver vägledning, någon som skriker högt: höger vänster rakt fram... Behöver någon som styr mig rätt och pekar med hela handen. Kanske skulle jag klara det då.

Saffranskaka

Med darriga ben drog jag efter en djup suck och gav mig an på denna mjuka lchf saffranskaka. Så god! Tror jag skulle kunna äta upp denna ikväll redan. Alltså hela kakan. Så god var den. Det var värt att anstränga sig för. Dock är bilden en aningens suddig i mitten. Undrar varför, är det zoomen eller lortigt? Har ju gjort rent med luft på burk :-)

Julgala

Igår hade julgalan premiär i Falun och från våran chef hade vi fått mat och show som julklapp. Hade förhoppning på att orka vara med. Och jag var med. Men jag åkte hem innan showen ens hann börja. Kunde inte sitta, hade så ont i ryggen detta trots full dos. DET stör mig. Att morfin inte ens biter på smärtan. Maten, som var julbord, var så där. Saknade en del både som varmrätt och efterätt... Detta till trots mot mitt illamående siktade jag in mig på det kallskurna; rostbiff gustafskorv mm Fick i mig lite och en kopp te med lite choklad till. Ett foto tog jag. Och det var inte på mina kollegor (jag knasig?) utan på en bordsdekoration som jag fastnade för. Men hur som helst var det skönt att se dom igen och komma ut lite. Välbehövligt. 

Somnade snabbt när jag kom hem och sov 13 timmar. Sjukt slut. Drog på en extra tablett när jag vaknade så det värsta onda under kontroll faktiskt. Men jag är ju lite borta.... Passar fint att vara drogad en solig varm lördag mitt i november. Jag har ju inget annat för mig liksom.

Morgon

Klockan är 9 och jag har hunnit med att: ätit frukost (kors i taket), skjutsat ett av två barn till skolan och tränat hos sjukgymnast. Eftersom jag valde att testa mina moment utan morfin idag så fick jag prova att göra plankan (vilken jag undvikit sedan min tripp till ortopedakuten), under övervakning förstårs ;-) och med ett löfte att bryta om det gjorde ont i ländrygg. Vilket det INTE gjorde! Dock flimrade det för ögonen efter bara 20 sekunder. Jag och min fysik har sett bättre dagar! Men det var dock en skön känsla att det inte gjorde ont, bra för självkänslan om inte annat... :-)

gammal bild hemifrån men plankan är plankan...Idag gjorde jag den bara för att...
 

Sovrekord

Stackars jag har varit helt ur balans idag. Tar det från början; sov middag igår en timme och sov sen hela natten (nja nästan hela) från 21:15-07:00, somnade om på soffan och sov från 07:30-09:45. Kl. 13:00 idag var jag så slut att jag var tvungen att lägga mig på sängen och sova till kl. 16:00. Så sjukt mycket sova! Har inte kunnat hålla mig vaken, helt omöjligt. Totalt slut. Men jag sover ju inte exakt hela nätterna igenom kan jag säga. Vaknar ju varje gång jag rör mig och i natt vaknade jag av att jag drämde huvudet i sängbordet. Kanske nåt ramla till rätt ställe.. :-)

Gjorde en ost och skink paj igår och det blev jätte bra och god. Och fick världens godaste choklad från världens bästa Malin ♥

 
 
 
 
 

En stilla undran

Mitt främsta intresse är matlagning och baka. Allt från pulvermos till egna påhittade recept. Jag menar jag tycker ju nästan allt i köket är kul och en fullsmockad kyl och frys gör att jag känner mig rik. Älskar att göra egna fiskpinnar, soppor, gratänger, lchf langos, lökringar, matbröd... you name it. Ibland testar jag att bara göra, utan recept, främst med bakning och idag blev det så med matbröd. Jag värmde min mat i ugnen och insåg samtidigt att jag inte hade bröd att äta. (vilket är bra för mig att kunna ta till dessa dagar då jag har svårt för mat) Så jag slängde ihop lite av varje, inga som helst mått eller recept men jag har ju bakat en hel del genom åren så jag vet ju vad som gifter sig med vad. I mitt lchf bröd blev det idag följande:
mandelmjöl, hasselnötsmjöl, linfrö, solroskärnor, fibrex, fiberhusk, bakpulver, salt och en gnutta kanel. Blandade detta med ägg (4 st.), smetana, grädde, Philadelphia ost och olja. Degen fick stå några minuter och sen ner i en rund form (med bakplåtspapper i) på med lite sesamfrön och havssalt. 225 grader och ingen aning alls hur länge, kollade hur färgen blev bra och kände med sticka så den var klar. SÅ SJUKT GOTT! Det som gjorde susen, pricken över i, tror jag var kanelen. Har gjort kanelbröd förut men i stekpanna, också gott men det här var himla mycket godare. Så detta kommer göras fler ggr, hoppas jag kommer ihåg bara :-)

Så till min undran: varför i hela friden jobbar jag inte med detta?! Missförstå mig inte, jag älskar mitt jobb men varför jobbar jag inte med mitt stora intresse som jag är bra på? Tänk om man kunde få tjäna pengar på det man tycker om att göra varje dag.
Dessa eviga frågor och funderingar....

Idag har jag iaf ätit mer än vad jag gjort söndag och måndag tillsammans. Alltid något. Även om det tog mig 1,5 timme att äta frukost. Det var frukt med rysk yoghurt. En kiwi, ett plommon och ett halvt äpple allt i småbitar. Snacka om kämparanda eller dårskap. Jag vet inte vilket längre. Drack även lite apelsin celsius. Tror det hjälpte upp både humöret och kroppen lite, det var länge sen jag drack det och det är ju så gott.
Mkt värk på em. så ökade medicin med 5 mg. Gav resultat, fortfarande ont men det värsta är borta. Ibland undrar jag om det finns någon medicin överhuvudtaget som kan bemästra min smärta och värk. Ska jag pumpa i kroppen vad som helst? Hur mycket tål den? Jag? När brister det fullständigt och totalt? Nog för att jag är fysiskt tränad men det brukar gå fort utför...

Nu ska frågvisa och trötta jag sova några timmar får vi hoppas. Min blick är tom. Mitt trötta bleka ansikte behöver sol och frisk luft. Hela jag behöver energi och styrka. Just nu utstrålar jag absolut ingenting.

 

 



Tidig morgon!

Barnen är i skolan eller iaf på väg till skolan och jag var uppe tidigt som vanligt. Har dock sovit en aning bättre i natt om man jämför med andra nätter. Det känns ju som en bra start på denna dag! Har vägt mig (lite mera minus), tagit medicin och druckit en kopp te. Har lovat mig själv att försöka jobba lite extra med att äta idag. Fokusera på att verkligen kunna äta fast föda. Har planerat vad jag ska äta idag redan så jag hoppas det kan funka. Det och det faktum att jag fick medicin mot illamående hos läkare igår måste ge lite resultat. Jag har väl tänkt bort lchf till 50 % nu. Jag är nöjd bara jag kan få i mig näring av något slag. Äter dock inte sockerbitar. ;-) Märker fortfarande hur otroligt söta vissa grejer är eller så är jag känslig.... Till frukost kl. 09:00 blir det iaf rysk yoghurt och frukt. Frukt är nog bra att lägga till min kost som det är idag, dessutom är det frukten jag har saknat mest dessa snart 3 år på lchf.

Läkarbesök. Nådde inte riktigt ända fram till dit jag ville (ryggteamet). Men inom 2 veckor ska jag ha varit på magnetkamera och gjort ett besök på gyn. Gyn för att kolla bäckenbenet. Eller, det är väl mest för att ryggteamet vill utesluta allt annat innan dom ger sig in i leken. Vilket jag iofs har full förståelse för. MEN i min hjärna är det så himla solklart att det är ryggen det är fel på.... Men vem är jag att argumentera med specialister? Jag är ju bara den som har ont.... Och fan vad ont jag har alltså! Mera morfin fick jag igår också, just nu funkar den så den bryter av de värsta topparna.

Ibland går jag omkring hemma i träningskläder. Tighta träningsbyxor sportbehå och linne. Man skulle kunna tro att det ger mig mer ont i hjärtat men tvärtom, jag hämtar styrka. Hit ska jag tillbaka till känslan kan jag känna och det är viktigt. Jag har iofs alltid haft som mål att jag ska tävla mina lopp igen inom en snar framtid. Den målbilden har jag och jag kommer att göra det. Stensäker. Detta trots att jag idag knappt klarar av att gå 800 m.

 Skam den som ger sig.

Är det i detta läge jag har nytta av min envishet?

 

Mörk söndag

I dag är det en lång mörk söndag. Vaknade tidigt, som vanligt, efter att ha sovit osammanhängande. Vaknar liksom med ett ryck flera ggr under natten. Blir ju aldrig riktigt utvilad. Blev en mysa stund med alla utom en dotter som är en sjusovare. Vi såg på Tarzan som gick på tv. Jag somnade sittandes i soffan efter en stund, eller somnade till flera ggr. Så skönt att bara vara även fast det tar på krafterna att vara stilla.

Dagens utflykt blev med barnen till city gross. En veckas mat handling. Eftersom minnet sviker mig ibland (glömt både plattan på och att släcka ljus) så kom en del grejer inte med hem trots komihåg lapp. Men det blev iaf ugnspannkaka till middag, dom grejerna var med hem!

I kväll ska det förberedas inför morgondagens läkarbesök. Jag bara måste få min vilja igenom.

Tänkvärt

Lördagsstart

Startar denna lördag med en persian earl grej te och en näve medicin. Som pricken över i en urkass bild, skyller på tröttheten och fantasilöshet.
Har sovit mindre bra i natt pga mkt pga värk. Men jag ser fram emot en fin lördag med mycket kärlek.

Firande

I dag fyllde min kärlek år. Det blev ett lugnt firande då även han är sjukskriven, dock kortvarigt.  Barnen ville fira, de hade köpt presenter. Och ja, det blev köpegrejer, inte radiokakan den bakade D för ett tag sedan (haft i frysen) Jag fikade mandelchokladkaka med blåbärsgrädde. Inte köpegrejer.

 

 

Energiboost

Är i grymt behov en ordentlig energiboost. En positiv sådan såklart. Har inte den blekaste aning om hur jag ska hitta den, inte heller var. Men jag vet att jag behöver den nu. Den finns inte inom räckhåll.
Känner att det här håller på att ta över hela mig. Att smärtan tar kontroll över mig. Det onda ger mig känslor och tankar som jag inte kan hantera. Jag håller på att ge vika.

DET VAR JU DETTA SOM INTE FICK HÄNDA 

Jag måste hålla ihop. Samla alla mina krafter en sista gång och stå emot. Det är ju mitt liv! Det är ju jag som ska visa var skåpet ska stå. Det är jag och min kropp som ska hålla ihop. Det är fan jag som bestämmer.


Sitter rakt upp och ner i soffan nu och känner hur det sticker i hela höger fot. Fick veta i dag av sjukgymnast att det behöver inte vara något i kläm som ger mig ont i benet, (som igår em) utan att smärtan flyttar sig lite eftersom jag har så ont i ryggen och all fokus är där. Men domningar i foten, tja, det är nog svårare att förklara bort. Jag har iaf världens bästa sjukgymnast. Det var mkt tungt att träna idag, eller träna och träna, göra mina små fjuttiga övningar.... Jag svettas floder och blir super trött på ingenting. MEN jag ger allt jag kan. Tills jag är på gränsen att se stjärnor. Då vet jag att jag ska ge mig som min kropp mår idag.

Tänk om man kunde vrida tiden tillbaka. Jag skulle vilja det. Några år så där. Det är nog lagom med tre. Då kunde jag lätt ge järnet med exakt allt. Den känslan jag hade i kroppen och i sinnet då är den jag måste hitta nu. Glädjen, energin, "goet", lyckan, uthålligheten, koncentrationen och fokuseringen. Jag måste hitta allt det där igen, för jävlar att det onda ska få ta kontrollen....

INSPIRATIONSBILDER:







Torsdagkväll

Hur tråkigt är det inte när man av misstag råkar radera ett inlägg? Speciellt ett som man skrivit en hel del i... Tyvärr tappade jag fokus helt så jag kommer knappt ihåg vad jag skrivit.... :-(  Dessutom är jag påverkad av mina fina morfinpiller som gör mig lite glömsk... (ja, mer än vanligt!)

Startade iaf denna dag med en promenad runt udden (ca 900 m) redan kl 08:00, detta trots att jag legat vaken mellan 02:00-05:00... Sjukt trött när jag gick upp kl 07:00. Kände någonstans att jag skulle upp liksom.. En anledning kan ha varit att hela mitt höger ben har gjort ont idag. Och foten på samma ben har domnat bort ibland, flera ggr. Jag förstår ju att det är på gång något nytt med ryggen och att det är någonting som kan ligga i kläm där nere i ländryggen.


 


Men jag måste fokusera bort smärtan. Jag måste distrahera mig från det onda. Har dock ingen aning om HUR jag ska lyckas med detta. Jag kan ju inte ens hitta någon glädje som det är idag. Det finns inget glädjande för mig att se fram emot mitt i all elände och smärta. Hur ska jag klara av att hantera alla dessa tankar och känslor som uppstår längs denna smärtfyllda väg? Bara frågor, inga svar.... MEN jag vet ju att jag på ett eller annat vis måste göra det...

Försökte distrahera tankarna med lite Johan Glans humor på morgon kvisten, det gick si så där... Men jag fick mig några goda skratt iaf. :-) Lite senare såg jag på Tyskungen också, vilken var lite seg i början men efter halva filmen typ så började det bli intressant och man ville hänga med i handlingen liksom. Jag vet att jag försökte läsa boken förut men jag kom aldrig in i den, tyckte den var tråkig så jag läste faktiskt inte hela. Filmen tog sig iaf. Men jag kommer se fler filmer om Fjällbacka.

LCHFklubben har sjukt snabba leveranser! Blev imponerad vid ett tidigare tillfälle också över hur snabbt det gick att få grejerna. KUL!!! Bra jobbat! Fick allt jag hade beställt och så många bars att jag klarar mig ett tag framöver... Vet inte vilken jag ska börja med bara. ALLA verkar goda... lemon pie, strawberry cheescake, chocklate chip cookie, vanilla Almond...mm Kanske spar alla??! Och jordgubbschipsen; SJUKT goda, kunde nästan ha satt i mig en hel påse på direkten!

Filmer

Igår morse såg jag The Heat. Och i morse såg jag den senaste Wallanderfilmen. Båda bra trots helt skilda filmer och handlingar. Såg Wanted i går kväll också med Angelina Jolie. Den är kanon bra med sina effekter, ibland lite för mycket men man får ta det. Ungdomsfilm :-)

Beställning!

Äntligen blev det en beställning från lchfklubben
Bästa grejerna i lager!

Brödbak

Nu var det väldigt länge sedan jag åt smörgås. Det brukar gå i vågor det där och det är inte alltid jag har lust att baka bröd (fast jag älskar att baka och laga mat!) Den senaste tiden har jag inte heller haft energi över till det. MEN idag tog jag sats och ville baka. Jag gjorde det lätt för mig, inget krångel eller jäsning. Enkelt sagt så kastade jag ihop lite ingredienser och rullade till runda bullar. Det som var nytt var att jag gjorde brödet på smetana! Hade i hasselnötsmjöl oxå, blandat med mandelmjöl. Så sjukt gott blev det! Bregott havssalt och ost på. Det gjorde min kväll. Har tyvärr ingen bild.

Annars var det många bakslag idag. En tung dag har det varit. Allt från minus på vågen, bortdomnad höger fot, inställt konsert som vi skulle på i november, mkt ond spärr på höger sida av ryggen, tungt illamående... Kan fortsätta men jag ger mig. Ska snart sova slut på denna dag.

Frukost

Gick upp tidigt i morse och fixade risgrynsgröt till frukost. Jag förberedde den i går kväll och värmde upp den ordentligt i morse så det blev gotti frukost för dotter.
Själv funderar jag en tanke på GI. Har gått ner 2 kg till nu. Inte alls bra. Men det jag funderar på är att lägga till frukt, fullkornspasta mm. Kommer aldrig börja med godis och köpebröd igen men långsamma kolhydrater kan ge mig nytta tror jag nu när jag inte är på topp. MEN det är än så länge bara en tanke.

Kyckling

Fin middag idag; kyckling med sås av vitlök och örter, tomat/rödlök sallad och broccoli. GOTT! Fick inte i mig allt på tallriken kan jag säga. Lite med mat i magen idag. Mår så illa. Konstant. Men nu ska jag sova bort det....tills imorgon.

Guld

Idag testade jag sjukgymnastik efter att ha legat lågt förra veckan. Jag har ju aldrig tränat med piller i kroppen så det var premiär för det idag! Med morfin i kroppen och illamående körde igenom mina nyanpassade träningsövningar. Samma övningar egentligen men två st hoppade jag över och mindre antal på varje övning. Hade dessutom lägre tempo än vanligt. Det gick över förväntan. Kändes helt ok när jag var klar. Svettades mkt mer än vad jag brukar men jag antar att det är kroppen som reagerar på något sätt. Fick nog med mig lite välbehövliga endorfiner hem. Saknar så sjukt mycket att träna men jag måste ta en dag i taget och låta detta ta den tid det tar. Jag bara hoppas att hela cirkusen snurrar på fort nu för jag kommer inte orka befinna mig i detta tillstånd länge till.

PF är inget jag följer slaviskt nu. Har fullt sjå att få i mig fast föda överhuvudtaget. Nu går jag iaf inte ner, står still. I morse gjorde jag en smoothie med smetana, grädde, ett ägg, vanilla pulver, linfrön och lite lakritspulver. Mättande ordentligt så det blev en kopp te till lunch. Smetana är jättegott, min nya favorit. :-)

Annars? Sover. Massor. Försöker vara med barnen det jag orkar. I morse gick jag upp och kokade mannagrynsgröt till dom, tände ljus. Mysigt. ♥
Jag ska anstränga mig att försöka ta till vara på varenda dag.

Varenda dag är guld värd.

Längtar efter detta goda, ska fira med det när jag mår bättre, när jag orkar göra en LCHF smörgåstårta. Så sjukt gott och vinet är perfekt till.