Gott nytt!

Ja, nytt år på väg. Riktigt nära nu. Längtar efter att ringa ut det som varit och in med det nya. Om jag ser tillbaka på 2014 så är det ryggproblemen jag ser. Det har styrt och kontrollerat det mesta. Smärtan har gått över allt så steloperationen den 5:e maj satt som en smäck! Med facit i hand så är jag glad över att jag gjorde den även om mkt av värken finns kvar. En lång rehabilitering som än idag inte är klar. Jag får leva med detta resten av livet och ber till någon där uppe att hjälpa mig kunna hantera smärtan. Att jag ska kunna leva så normalt som möjligt och klara av att jobba. Klara mig utan morfin.
Nästa år vill jag kunna le lite mer och må bra. Fyller 40 och ser fram emot att kunna resa till Kroatien då. Den där uppe kanske hjälper mig att få min styrka och envishet tillbaka. Den jag alltid haft men tappat efter vägen.

Gott nytt år!

Julen 2014

Tänka sig vad dagarna springer fort fram fast man är ledig. Gjort en heldag på jobbet idag och vips så är jag ledig 8 dagar till :-) Har ju nyss varit ledig 6 dagar över jul!

Blev en lugn och kall jul. Julmat i magen och kalla promenader har det varit mest varje dag. Har försökt hålla mig till choklad vad gäller julgodis men ibland har det väl slunkit ner nåt med lite mer kolhydrater än vanligt. Spelar inte sån stor roll egentligen, blir bra sen.

Har försökt läka mitt finger som råkade bli både brännskadat och infekterat efter en droppe smält socker. Hualigen vad det har gjort ont! Nästan helt läkt nu så jag kan trampa vatten igen. Har undvikt det pga infektionen och klorvatten. Ville inte spä på det hela.

Nu siktar vi på nyår och en bra rygg. Vill verkligen kunna sätta upp mina mål för nästa år och det involverar INTE en ond rygg!

Skid vm

Ja tänk vilka rabalder det varit med Falu kommuns julklappar till sina anställda! Där jag jobbar har vi fått julbord/julshow i julklapp och alla har varit nöjda och glada över det. I år bokade vi julshow på dalasalen och gick ut med det. Det tog mindre än en vecka så fick vi avboka och nöja oss med att få vm saker. En biljett, mössa och halsduk. Lika för alla lät det från högsta hönset! Blev en himla massa liv i luckan överallt. Var ganska övertygad om att vi skulle få den omtalade "norska" färgen på mössan men det blev en special designad blå gul med kommun logga på. Den var snygg skön och varm!

Snart är det jul ledigt!

Livet

Ibland dimper verkligheten ner som en tung säck. Livet blir avskyvärt mörkt. Man kan liksom inte mer än bara vara. Hela tiden närvarande vid det där otäcka.
Gav all min styrka till någon som behövde den bättre än jag. Vid min lyckliga stjärna hjälpte all tankekraft till en ljus utgång.

I över en vecka har livet stått stilla, känner ett stort behov av att kunna landa i lugn och ro. Komma tillbaka till verkligheten igen. Äta, sova, träna, jobba och vara som vanligt. Nu ligger en djup och tung trötthet över hela mig. Det tar tid att skaka av den. Men jag kommer igen. Är på väg!

Födelsedag

Ja, vi har fyllt år, dotter och jag! Blev ett litet kalasande med familjen i söndags. Vi har väntat i några veckor på att få ge T hennes present. EN ny keyboard, betydligt bättre än den hon hade. Hon blev så glad.

På lördagskvällen var vi ut och åt middag på mimos. GOD mat och bra service!!! Alla vi fyra hade tomt på tallriken! Drack mitt första glas vin på över ett år. Det satt fint. :-) Passade på då jag inte tagit morfin och att vi firade min födelsedag! Gick över förväntan med smärta och värk. Klarade kvällen ok med tanke på ryggen. Det var första gången vi var ute sent. Mkt glad över att jag klarade det.

Nu ser vi fram emot en fin december med tända ljus och må bra!

Advent

Tjuvstartar julen lite idag! Ljusen och tomtarna har jag handlat för flera veckor sedan och haft dom i källaren i väntan på advent. Idag handlade jag resten och kunde inte hålla mig längre. Nu är det fint på köksbordet :-)

Humöret är bättre idag. En dag i taget. Kämpar en timme i taget med tankarna och motivationen. Lyckas bättre idag än igår. Det känns bra!

Tankens kraft

Den enklaste vägen är att välja att ta morfin för smärtan och tycka synd om sig själv. Den enklaste vägen är att stanna i soffan och äta. Det är så lätt att fastna i tanken och i känslan av att jag alltid kommer ha ont. Varje dag är smärtfylld och fylld med ångest.
Min väg har alltid varit den bästa och noga utvald.  Aldrig spikrak eller enkel.

Jag vet så väl att det är i huvudet matchen spelas, att tankarna är drivkraften för att lyckas. Den mentala är den starkaste av alla styrkor. Kampen är i huvudet, det vet jag. Det har jag sagt och haft med mig i många år.
Ändå, så grymt medveten om detta, har jag lagt mig och kan inte resa mig upp. Jag har valt den enklaste vägen och det är inte den bästa. Av någon anledning kan jag inte kontrollera motivationen och hitta styrkan. Jag har blivit svag. Antar att ständig smärta sätter sina spår och hinder i huvudet.
Men på något vis måste jag vidare. Måste övervinna denna enkelhet och hitta styrkan igen. Kraften i tanken.

Två födelsedagar står och väntar utanför dörren. Det kommer bli underbart att se glädjen i dotters ögon när hon sliter bort papper från paketet vi köpt... Sen är det exakt 4 v till jul.

Pladask!

Föll pladask i socker träsket igår. Två små skålar ostbågar slank ner på eftermiddagen. Hade så ont och tagit morfin tabletter vilket resulterade i ett sug utan dess like, dessutom trötta slitna frustrerade känslor av att alltid ha ont. Så less. Mådde inte direkt bättre efter frossa, fick bara mer ångest. Lönar sig inte! Nya tag i dag.

Kärleken fyller år idag. Blir en stillsam fika med familjen, sen ska han jobba. Hela helgen. Själv ska jag följa med barnen till Lugnet och vara med på första eski träningen. Brukar vara med på första och kolla. Imorgon siktar jag på trampa några varv på cykeln. Hoppas ryggen håller.

Jobbet funkar bra. Har inte speciellt ont när jag är där. Det smyger sig på i bilen på väg hem för att sätta sig ordentligt lagom till hemma när jag parkerar bilen. Känner verkligen hur det etablerar sig. Men det är en fantastisk känsla att vara på jobbet. Känner mig uppskattad, saknad och efterlängtad. En skön känsla att göra arbetsuppgifterna. Det har jag saknat.

Rehab

I dag är humöret lite lättare och bättre. Har sovit 12 tim och det var kanske det jag behövde. Har rehabat med sjukgymnast och i bassäng på förmiddagen. Bara det får mig på bättre humör. Träningsnarkoman som jag tidigare varit, endorfinerna vet var dom landar. Det ger mig styrka.
Fick ok på mer konditionsträning så det blir till att låna min motionscykel på klubben. Bara börja trampa. :)

Världens godaste bröd i ugnen, mandel och hasselnöts bröd. Underbart gott! Vissa dagar är det sjukt svårt att låta bli sockret. Trots mitt låga humör lyckades jag hålla mig till choklad. Var sugen på betydligt värre saker. Det fick vara ok med Lindt choklad en stund som då.
Nu har jag laddat med ölkorv och fläskvålar. Ifall att.

Storm

Tänka sig att dagarna springer förbi. Det är liksom ok på något vis. Ibland vill jag att dom ska springa ännu fortare bara för att jag inte på något som helst sätt kan hantera smärtan. Då vill jag bara stänga av. Inom mig rasar känslorna men utanpå visar jag bara lugn. Tror ingen kan förstå frustrationen som jag emellanåt känner. Jag vill skrika ut min smärta men jag håller tyst. 

Idag är en sådan dag. All glädje kärlek styrka hoppfullhet och acceptans är som bortblåst. 

Provar from i dag att jobba 50 %. Gick efter förväntan. Hade ställt in mig på ont och trött. Parkerade i soffan så fort jag kom hem. 

Skam den som ger sig. 

Icebugs

Nu är jag laddad inför vintern. 19 dubbar under varje sko. Mer än under dom Asics jag hade innan. Dom var slitna efter 2 vintrar med löpträning och 1 år promenader på snöiga gator och isiga vägar. Så dom åkte i soporna. Beställde ett par från outnorth.se och dom satt perfekt. 700 kr billigare än min närmaste sportaffär där jag annars snudd på alltid handlar. Men jag tycker dom har börjat blivit lite dyrare. Smyghöjer priserna kanske lite emellanåt.

Annars är det som vanligt. Det jag håller hårt på är att vara i bassängen 3 ggr/v för att träna ryggmusklerna och få smärtlindring. I 3 månader ska jag hålla i detta. Har fått ett wetbelt i present av min make:-) Skönt att ha sitt eget när man använder det så ofta.

Lo carb ligger lite nere dessa dagar. Inte så att jag vräker i mig kolhydrater direkt men jag har varken orken, lusten eller viljan att stå emot socker suget. Men det ordnar sig framöver. Jag vet att jag kan när jag känner att det är läge igen.

Update

Jaa, så var det en sån där taskig uppdatering igen! Motivationen och inspirationen att skriva finns inte då varje dag innehåller smärta och rehab. Lever efter mitt nya motto: en dag i taget, och det verkar fungera skapligt ok. Mån Ons Fre jobbar jag 9-12. (undantag vissa dagar då det är möten) och dom andra dagarna kör jag rehab träning som sig bör. En timmes trampa vatten på Lugnet. När jag väl tagit mig dit (oftast direkt på morgonen, annars blir det inte av)  känns det fantastiskt att kunna träna. Inte som förr på långa vägar men detta är vad jag kan nu och det känns skönt att äntligen har accepterat mitt läge. Insett att min nivå är så enormt många hack lägre än för ett år sedan MEN jag ÄR uppe på benen, KAN jobba några timmar.
Vissa som har samma diagnos och samma problem med ryggen som mig kommer inte ens upp ur sängen eller kan inte klä sig själv. Så jag är glad och tacksam för det jag kan. Många timmar till rehab som sagt. Varje dag gör jag mina rygg övningar också och där är det inte lika lätt att hitta samma inspiration. Är jag på topp gör jag dom både morgon och kväll. :-)

Idag har barnen haft sista ute tävlingen. Som dom kämpade! Underbart vackert höstväder med sol och ca 10 grader varmt. En 6,5 km störtloppsvända från Sundborn avslutade utesäsongen. Skulle fota men kamerans batteri dog efter ett kort så dessa nedan är från förra lördagen då det var sista slalomtävlingen. Blev några timmars inspirations fyllda timmar vid klubben idag och jag är tacksam över det.

Frissan!

I morgon ska jag göra något som jag inte har gjort på åratal! Jag ska gå till hårfrissan. Inte bara ska jag klippa topparna utan det blir ett 4 tim besök med avfärgning, färga ny färg och klippning av hela håret. Länge länge har tänkt på att göra detta men har liksom aldrig fått tummen ur om man säger så. Har traskat hemma i ett år ungefär med värk och inte brytt mig speciellt mkt. Inte tagit hand om håret som jag borde. Brukar inte gå till frissan utan kompisar eller dotter har klippt av det värsta emellanåt under säkert 10 år så det är välbehövligt. Färgen jag har nu är alldeles för mörk och håret är på tok för slitet. Behöver mkt omsorg och kärlek. Ser med spänning fram emot detta äventyr i morgon förmiddag!
Det enda problemet är väl sitta still länge. Men jag förklarat för frissan så jag hoppas det funkar och att jag orkar.

Mysmorgon

Startar denna onsdag med vända ljus och nyhetsmorgon på tv4. Nattlinne på och under täcket i soffan. Känner mig inte helt hundra men börjar jobba kl 13 med ett möte så jag tar det lilla lugna nu så ska det gå att åka iväg en stund. Har känt av halsen och snuva några dagar nu men det bryter liksom inte helt fullt ut med feber och så. Så lite vila nu blir bra, dessutom är det bara 3 plus grader ute. Känner ingen längtan efter promenad. Igår var det minus grader och jag fick skrapa rutan på bilen. Det är riktig höst på gång. Har varit fina dagar hittills.

Annars rullar det på. Ont som vanligt i ryggen men tycker att det är lite lite bättre vissa dagar. Försöker verkligen tänka på hur jag sitter och ligger i soffan. Har varit och trampat vatten som jag ska. En timme senast igår. Det funkar bra. Håller bara att sparka iväg sig själv. Har ju inte samma disciplin som tidigare. Är så enkelt att låta bli. En dag i taget. Fortfarande. Det är så himla mkt rehab fortfarande. Förstår inte när jag inom en rimlig tid ska kunna bara slappna av. Inte behöva bry mig om min rygg. Det är ju den som styr allt nu. Försöker ta tillbaka kontrollen men det är inte lätt när man både somnar och vaknar med värk.

I dag var jag till ortopeden. Tänk att jag varje gång lämnar denna mottagning ledsen och bedrövad. Återigen får jag slaget i ansiktet att min smärta inte kan behandlas. Bara lindras. Att det onda jag känner vid rörelse aldrig blir bra. Att jag varje gång jag böjer ryggen kommer känna smärta.
Hur som helst, han var inte nöjd med att det fortfarande hugger i ryggen när jag nyser och att jag har så pass ont runt i kring. Jag är tidigt ute med att jobba och träna. Har lite för hög fart i uppförsbacken. Hur ska jag kunna ta det lugnare?! Jag tycker inte jag gör någonting alls på dagarna! Men det gör jag tydligen. Så dom nya direktiven från doktor lyder:

Jobba dom timmar jag kan. Fortsätta på 25 % även i oktober.
Träna i bassäng med wetbelt 3 ggr/vecka i 3 månader för att kunna kontrollera smärtan och jobba med musklerna.
Ha korsett mer och inte böja ryggen.
Ta morfin om jag har för ont.

Så jag får jobba på med min onda rygg. En dag i taget.

Fick fin backup hos sjukgymnast nån timme senare. Gick igenom nya övningar och avstod nålarna. Dom hjälper inte ändå. Hon visade även hur jag kan böja mig fram utan att böja ländryggen. Hon visade sätt att sitta som inte ger mig mer ont, sätt att stå utan att belasta mitt onda. Jag ska träna upp min andning oxå. Har mkt att jobba med nu.
Det var ett mkt bra besök och jag kände jag fick lite hopp tillbaka. Men ibland blir tankarna och frustrationen alldeles för påtaglig. Kommer aldrig kunna acceptera smärtan. I bland vill jag skrika jävla rygg och bara sparka och slå vilt omkring mig. Men så sansar jag mig och faller igenom.
Livet?

Val 2014

Japp, nu har jag gjort mitt och röstat  med hjärna och hjärta! Känns bra att kunna dra sitt strå till stacken. Jag har många åsikter som andra kanske inte har eller inte våga säga att dom har. Väntar med spänning till valvakan i kväll. Tänker följa hela kvällen.

I morgon vankas läkarebesök hos ortopeden. Håller tummarna att han kan hjälpa mig vakna och somna utan värk.

11 september

Ibland liksom hejdar sig tiden ett slag....
Ja, dagarna går, snudd på springer fram, men livet jag lever står lite still. Jag är i viloläge. Pausat.

Trivs dom timmar jag gör på jobbet, vilket är 3 tim måndag onsdag fredag. Känner mig efterlängtad och behövd. Tillfredsställande känslor. Ryggen klarar dessa timmar eftersom jag får ta det i min egen takt. Oerhört tacksam över förstående chef! Dock har jag ont ont. Nålarna hjälper inte som innan operation. Vilket gör mig frustrerad och ledsen. Har tjatat till mig en läkartid, så på måndag ska jag till ortopeden för att träffa han som opererade mig. Det kan ju inte vara meningen att jag ska ha ont resten av livet. Det går inte. Måste finnas andra alternativ. Morfinet har jag bara tagit en gång på 4 veckor. Det är bra. Fast nog skulle jag behövt ta fler än så. Smärtlindring kan inte vara prio ett resten av mina år. Livet ska ju vara prio ett, eller? Förberedd är jag med många funderingar och frågor. Som alltid. Men sist jag satt där med honom blev jag omkullkastad... Ska samla ihop den lilla energi och jävlaranamma jag har kvar till måndag.

Akupunktur!

Ja, igår hos 3 sjukgymnaster för ett första besök. Har väntat i princip hela sommaren på mina el nålar. Min nya sjukgymnast undersökte mig och jag berättade läget innan jag fick 8 st nålar i ländryggen. På två av dom satte hon el, nästa gång blir det på 4. Känner absolut ingen skillnad vad gäller smärtlindring än så länge. Jag vet att det krävs några ggr för att nå resultat. Dock blev jag sjukt trött hela resten av dagen. Vid kl 18 lyckades jag med att somna i soffan! Helt fel tidpunkt men ändå somnade jag gott och sov djupt hela natten sen. Håller tummarna att jag märker skillnad nästa vecka! Att smärtan lindras.

Dotter åkte på SM tävlingar idag direkt efter skolan. Känner mig stolt över henne och att hon orkar. Fyra helger på raken är det tävlingar och övernattningar. Forspaddling är grejen! Förra helgen kom hon hem med en pokal.

I dag har jag syndat med kolhydrater. Så är det. I ett svagt ögonblick faller man igenom. Det behövs inte mkt ibland. Dock är jag stolt över att jag är helt medicinfri nu. Inte ens sömn piller norpar jag till natten. Det får jag ändå medge är bra jobbat på 1,5 vecka!

Nedräkning!

10 dagar till verkligheten dimper ner i livet. Jag ska testa att jobba några timmar varje dag. Känner mig peppad och inspirerad. Jag kan inte mer än att hålla tummarna att det ska gå vägen! Hur som helst ska det bli skönt att komma igång. Har fortfarande en lång väg kvar men det är dags att tjuvstarta nu.

Var med barnen till simbassängen igår kväll. Dom hade en extra träning med klubben och Falu simsällskap för att lära lite teknik. Dom jobbade på fint i vattnet så jag passade på att trampa vatten den timmen. Blev helt slut och slocknade totalt, somnade gott och sov hela natten!

Har satt ut alla piller nu och kroppen håller på att ställa om sig. Och det är ingen dans på rosor.

SverigeDemokraterna

Gled helt planerat förbi stora torget idag eftersom Jimmie Åkesson skulle komma. Tror det var mer poliser än åskådare! :) räknade till 11 polisbilar varav säkert hälften av bilarna var piké bussar. Tyckte det verkade onödigt mkt och många men det var nog en strategi. Hände absolut ingenting mer än att dom från ung vänster stod med ryggen till och buade högljutt en gång. Och så klart ringde kyrk klockorna irriterat de första 25 min. Insatsstyrkan kändes överbeskyddande men jag kände mig lugn och trygg!

Självaste talande partiledare kom inte med några direkta nyheter utan körde på som i dom tidigare talen. Dock intressant att få se denna coola och härdade Jimmie Åkesson live. Vet inte ännu om min röst faller i deras händer, kan hålla med om mkt men inte allt. Kunde jag så skulle jag plocka ihop lite från de flesta partierna och slå samman. Har en mkt politisk intresserad make hemma som har koll på det mesta.

LCHF våfflor!

Idag blev det våfflor på kvällskvisten, det är ju så gott! Jag brukar vispa ihop

4 ägg
2 dl grädde
2 dl mandelmjöl
2 tsk bakpulver
2 msk fiberhusk
Sen höftar jag i vaniljpulver och fiberfin. Gissar att jag hittat receptet hos någon lchf expert när jag googlat förr i världen. Har det nedskrivet för hand i min receptbok. Det blir iaf 6 våfflor, brukar äta 3 st och spara 3 till frukost. Räcker bra så, dom är mättande. Idag blev det vanilj grädde och hallon till.

Kloka ord!

Vissa dagar är tyngre än andra. Man kämpar för att inte släppa taget helt och hållet. Krampaktigt fäster man sig vid det som går att få tag på. Verkligheten är inte varje dag så vacker och fin. Hur välmålat det än ter sig finns det ett mönster som ingen annan ser.
Det krigas inombords samtidigt som det  infinner sig ett lugn med tanken på att ge upp inte är ett alternativ.
Lustigt det där, att det kan blåsa storm och vara lugnt på samma ställe. Samtidigt.
Sinnesfrid? Långt ifrån. Kaos är närmare sanningen.

En dag i taget annars rämnar livet.

Augusti

Dagarna springer förbi oss nu! Är det inte 35 grader varmt (värme rekord i Sverige i veckan) så är det åska och blixtrar som lyser upp hela himmelen! Har blivit 8:e augusti redan och jag räknar ner dagarna till jobbstart. Det är med blandad förtjusning jag tänker på detta. Stor längtar till min plats vid datorn på jobbet och alla kollegor men livrädd för att gå in i vården och inse att jag inte kan. Det behöver inte bli så, jag vet, men risken är stor. Är bara en urtråkig realist. 

Efter ett litet missöde har jag haft  mer ont i ryggen än vanligt några dagar. Min TENS apparat gick sönder och sonen råkade av misstag kliva på min högra häl mitt i språnget och det rev till i hela ländryggen. Bultade länge efteråt och illamåendet vällde upp. Tänk vad skör jag är. Så lite som behövs för att jag ska gå sönder. Har tagit morfin igen nu några dagar men hoppas på att det funkar med trampa vatten och två nya TENS apparater så smärtan ger sig. Förhoppningen är att kunna sluta med morfin innan jobbstart! 

Vikten ökar och jag har ingen som ork att ta ett krafttag för att gå ner dom kilon jag gått upp. Min kropp är inte som den har varit. Men jag låter det bero några dagar till. Inte så att jag frossar i kolhydrater, men ibland faller jag igenom och då mest på ostbågar och helt enkelt bara slutar att äta. Vilket är urdumt. Blir mer vardag och rutiner from den 18:e då barnen börjar skolan. Kan inte annat än att se tiden an och invänta lust och den där jävlar anamma känslan. Den kommer. Det vet jag. 

Har hittat till lchffamiljen Kanske en blogg där så småningom. Kul att kanske kunna få vara med :-) Men nu är det inte läge. Eller så är det det jag behöver. Kanske. Känner att jag enormt mkt att bidra med, allt från recept till kloka ord efter mer än tre år på LCHF. 

Tälta!

Det är sjukt vad varmt det är ute. Jag sitter ute i skuggan vid min paviljong och svettas. Över 30 grader varmt idag igen! Det fläktar inte ens. I går åskade det lite och kom ytterst lite regn. Lite lagom så där. Hade gärna tagit emot mera regn.

På kvällen gav vi oss på att försöka sätta upp 6-manna tältet men efter en timma gav vi oss. Vi svettades fast klockan var typ 21 när vi höll på. Så in i baljan krångligt så det slutade med att vi satte upp 2-manna tältet och D sov ute där själv. Det lilla tältet gick på några minuter att sätta upp.
Idag åkte vi och köpte ett 4-manna tält som vi hoppas få upp ikväll. Det ska gå!

Stranden!

Idag trotsade jag min dumma rygg och följde med barnen till stranden. I början gick det bra. Satt en stund och stod med fötterna vid vattenbrynet ibland. Efter 1 tim och 45 min gav jag upp. Då kom jag knappt upp till stående. Insåg att det var lika bra att gå hem och lägga sig på soffan med min tens apparat. Den hjälper föga men just dom där 30 min av el är sköna.
Stekhett ute, vi har 28 grader i skuggan hemma. Sjukt, det som var så regnigt och kallt i juni. Det passade ju mig så bra. Nu är det helt tvärtom väder! Jag tror att jag var den blekaste på hela stranden idag!! :) Men det gör mig inget. Kan ta igen det nästa sommar. Det var iaf lite skönt att få sjö luft i lungorna även om det var svettigt!

Det sprack med morfin fri. Tog i går kväll och jag sov mkt bättre. Så den är välbehövlig. Blir så i fortsättningen. På måndag har min sjukgymnast semestrat färdigt så jag ber till Gud att han har tid för mig och mina nålar!

Värme!

Ja, jag har börjat röra på mig ute lite mer. Enkla skogs promenader men undviker dom värsta fällorna! Det är skönt att kunna vara ute mer än bara promenera. Promenera gör jag, ca 4-5 km varje morgon och det funkar bra. I går testade jag en dag och natt utan oxycontin. Dagarna går ok men nätterna funkar dåligt. Vaknar varje gång jag rör mig. Trots sömn tablett! Får se hur jag gör ikväll. Annars känner jag inte alls samma abstinens som förra gången. Inte i närheten. 

Värmen tär men jag är glad att det är en fin sommar ändå. Barnen kan bada och träna ute. Jag kommer ändå tyvärr bara minnas denna sommar med rygg ont. Tar av min reserv energi dessa dagar.  

Molnigt!

I dag är det äntligen städ väder! Tvätta dammsuga och klippa gräset :) Ska bli skönt att få lite ordning hemma. Man orkar liksom inte när det är tryckande hetta, när det är varmare inne än ute! Så idag kör vi.

I dag blir det ingen morgon promenad. Siktar på kvälls promenad och hoppas att den värk jag hade igår blåser bort!

Paviljongen!

Just nu är paviljongen mitt favoritställe! Det är skugga och det svalkar att vara här. Kan sitta här i timtal. Eller nja med bensträckare inkluderade såklart! Igår läste jag ut en Erik Winter bok och idag blir nog den senaste utläst. Marconi Park.
I morse promenade jag ca 5 km. Tyvärr med stelhet i ryggen och värken tar i även när jag "vilar".  Men jag avvaktar ändå mer morfin tills i kväll. Tog minsta möjliga dos i morse, vilket jag gjort hela veckan, så jag får härda ut till i kväll för att fylla på dosen. Den här stelheten och rörelsesmärtan gör mig orolig inför hösten. Jag vet ju att jag aldrig blir helt 100 men på något vis måste jag klara av att leva med smärtan utan att göra den värre. Elakupunktur vet jag lindrar så det siktar jag på så snart sjukgymnasterna har haft sin semester! Men oron sitter som en igel. Min önskan slog inte in.

Ladda batterierna är svårt när man är mitt i en rehab. Dock mår jag fint av att sitta i min paviljong. Just nu.

Värme!

Åh Jag tror jag smälter bort snart! Det är typ 30 grader i skuggan varje dag och jag måste ha min gipsade korsett på mig. Svetten rinner konstant vill jag lova. Har laddat med en platta celsius så vätskenivån håller sig stabil! Håller mig undan från solen och den värsta hettan. Stranden har jag inte varit på heller, får varken simma eller sola! Kan inte sitta så länge på stranden heller så jag håller mig hemma i min solstol! Inte fy skam det i min paviljong: ) Har tillbringat många timmar där i dag och läst bok. Är inne på dom nya med Erik Winter av Åke Edvardsson. Dom är så bra!

Trots värmen tar jag mina promenader. Det blir en varje morgon, lite längre sträcka nu ca 4-5 km. Vet inte riktigt för jag har inte mätt avståndet. Det går bra med värken på dagarna. Behöver inte vänta på att morfinet kickar in för att kunna ta mig ut. Tar 5 mg mest för att jag vet att jag måste ta mer till kvällen för det är då smärtan är som mest plågsam. Så dagarna går ok nu. Fast trött blir jag. Det kommer jag inte ifrån men sova middag gör jag inte längre. Ser fram emot att få köra igång min akupunktur behandling i augusti. Har fått morfin så jag klarar mig dit.

Det blev en bra resa till Furuvik på det stora hela. Inte lika som förr. Barnen är äldre, jag har ont och vi vill olika saker. Den ena vill dit, den andra inte. Trots det var det skönt att åka iväg. Blev grymt medveten om verkligheten dock men även det var välbehövligt. Livet blir inte alltid som man tänkt sig men det går att anpassa sig.

Camping

I dag blev det av. Vaknade till klarblå himmel så efter lunch kopplade vi på husvagnen och åkte mot Furuvik. Tänkte väl att jag skulle fixa att åka dit men tji fick jag. Två gånger fick vi stanna efter vägen. Ryggen sa ifrån. Tog nån timme att komma fram. Barnen fick hjälpa till att fixa med husvagnen och packa upp. Dom är så snälla! Jag känner mig mest i vägen när saker ska fixas och donas. Men det är ju mina egna tankar som spökar.
Nu ligger jag här i vagnen och kan inte annat. Efter en promenad på campingen är det tack och god natt. Orkar inte alls, inte i närheten av ens en tredjedel av den energi jag hade innan. Det gör ont i hjärtat. Jag är tacksam att vi kan åka iväg men det gör mig ledsen att inte orka. Förstår att jag har många omprioriteringar att göra. Många tankar att tänka. Med sorg i hjärtat inser jag att livet inte blir som jag tänkt.

Fiberfin

Gjorde en beställning i helgen och igår kom paketet med bla fiberfin. Använde det ofta tidigare när dom sålde det på city gross, av någon anledning så slutade dom med det och jag kom mig inte för att beställa eller leta på andra affärer. Förens i helgen. Jag vet ju att det funkar för mig, det förlänger mättnadskänslan, tar bort suget mellan måltiderna och magen känns bra. Så till lunch i dag blev det mandelgröt med fiberfin i och jag har hållt mig mätt i 5 timmar! Har inte ens haft en tillstymmelse till hunger eller sug på fika! Har druckit vatten och te under dessa timmar. Känns toppen bra! Helt rätt att lägga 140 kr för en burk på 400 g.
Beställde två stycken. Och lite annat tjafs. Lo carb bars och kexchoklad med stevia. Lite vitaminer och mineraler i pulverform oxå som jag kan ha i smoothies. Blev en dyr räkning men men det kostar att ligga på topp!!

Piller

Tidigt i morse kändes jag för första gången på månader känslan av att det är nog. Det får räcka nu med tabletter, det är nog med morfin varje dag. Jag ska klara det. Tog det absolut minimala i morse och måste så göra i kväll. Kan inte fortsätta på detta vis. Jag ska trotsa smärtan som finns i ryggen och övervinna den återigen. Har klarat det en gång tidigare. Dock hade jag hjälp av akupunktur. Det är svårt att hitta det idag med semester tider. Får fortsätta ringa runt. Hur som helst, jag ska ta vara på min känsla av att det är dags att sluta.

Celsius

Ibland är det extra roligt att göra en mathandling! När man glider förbi detta enorma berg av celsius blir man glad i hjärtat. Om jag får välja en favorit så är det celsius. Ska vi specificera så är apelsin godast. Smakar som Fanta! Tyvärr så får jag inte kicken längre på samma sätt som i början men koffeinet ger mig en skjuts i rätt riktning iaf. Jag dricker en varje dag. Oftast en apelsin som juice till frukost. Mkt bättre innehåll än två koppar kaffe, samma mängd koffein. Kanske skulle bli celsius ambassadör?? Då får man såna där super snygga träningskläder! 

Slog till på jordgubbar idag oxå, 20 kr/litern. Jag bara måste passa på att frossa med dessa fantastiska bär. De svenska är så goda. Mkt kolhydrater men annat nyttigt och det behöver min kropp nu. Två månader till ska jag ge kroppen det den vill ha sen ska 13 kg bort! Då blir det stenhård kosthållning. Inga jordgubbar då inte. :) Siktar på periodisk fasta, strikt lchf och celsius: ).

Ny vecka!

Japp, ny vecka nya tag! Tyvärr startade den med ont i rygg (värre än vanligt). Antar att jag låg för länge. Vaknade kl 6 först och var på väg upp men sen somnade jag om tydligen och vaknade 8.30. Blev väl nån timme för länge. Fick ta 10 mg oxycontin istället för 5 men men. Shit happens.

Annars känns det ok med måndag igen men det stör mig att värmen inte kommer. Det har regnat flera dagar och temperaturen ligger runt 15 grader. När jag går upp på morgonen så är det oftast under 10 grader. Tråkigt, har mest varit inne förutom mina promenader trots regnet. Den svenska sommaren ett nötskal!! Vi borde vara vana vid det här laget.

Dotter är hemma igen. Hämtade henne vid 7 på lördag morgon vid klubben efter en sjukt lång hemresa. Lillebror blev så känslosam och glad att han grät en skvätt. Nu är familjen samlad. Siktar på en natt borta med husvagnen i veckan om solen behagar komma fram! Men just nu känns det bara skönt att dotter är hemma igen. Två veckor borta är länge.

Det stör mig att jag inte får hålla igen kalorierna och gå ner i vikt. Jag får inte pga läkningen. Har full förståelse men svårt att acceptera. Vill träna och gå ner dom kilona jag lagt på mig genom hela den här resan. Fast det är klart, jag är ju inte framme än. Styrkan att orka komma igen kommer inifrån. Ingen kommer att ge mig styrkan. Jag måste hitta den själv.

Torsdag.

Igår kväll bara dog min energi och jag fick sjukt ont i ryggen. Promenerade fram och tillbaka på gågatan i stan utan stavar men det blev inte bra. Klockan var ju vid 18.30 så det var i senaste laget. Jag vet ju att ju senare på dygnet ju tröttare blir jag och ju ondare får jag. Så upplägget var inte hundra. Blev extra morfin och landade i soffan före 20. Har sovit ok i natt och idag känner jag mig mkt bättre. Har promenerat och bakat lchf frallor. Några med sesamfrön på får leverera som hamburgerbröd! Det är så gott :) Lunchen blir lchf pizza med lite gott och blandat på. Mättande!

Dotter är ju i Tjeckien på träningsläger. I morgon förmiddag ska dom börja resan hemåt. Tar ca 24 tim att bila med minibuss och ett släp med 18 kajaker!!! Sjukt vilken resa. Dom har åkt genom Sverige Danmark och Tyskland för att komma dit. Hon var så trött när hon ringde och talade om att dom kommit fram. Men jag gissar att dom har haft det bra. Har inte hört annat. Löptränat varje dag och minst 2 pass i forsen. Strongt gjort. Hon kommer berätta mer när hon kommer hem antar jag. Ska bli kul att veta och se lite foton. Frågan är hur vild vuxen dotter blivit därefter två veckor utan föräldrar! Disciplinerade ledare och fasta regler ja visst men tja vi får se. På lördag eftermiddagen ska dom komma till Falun. Känns som om hon varit borta en evighet och jag längtar efter henne.

Återbesök

I dag var jag till ortopeden (tack M för skjuts sällskap och stöd). Det var ett riktigt bra besök :-) Fick träffa ryggteamets specialist sjukgymnast. Hon gick igenom hur operationen gått till, alltså hur läkaren hade gjort själva ingreppet och det var väl ingen vacker historia precis. Det var inget som jag ville veta före op men nu kändes det ok att få veta. Förstår ju att man känner sig mörbultad och kommer så att göra ett tag till. Han har grävt fint och djupt i ryggen.... Jag fick mkt större förståelse och inblick så nu kan jag relatera till min smärta och ländrygg mer.
Fick ok på att promenera längre och fick nya, lite mer avancerade övningar att göra hemma. Vilket jag längtat efter. På em gick jag 3 km på 37 min. Kändes bra. Att jag för ett år sedan sprang 5 km på 26 min är inget jag kan fundera på längre. Bara att sätta nya mål och acceptera förändringen.
Längre stunder i bilen ska jag inte heller sitta, det är en obekväm ställning för min opererade rygg. Fick väl en smärre chock när hon berättade att helt läkt är det inte fören om några år. I januari 2015 kan man på magnetkamera se att det börjat läkt... Tuffa tider. Inte konstigt att man blir sjukskriven 4 månader. Tålamod är min bästa vän dessa tider.
El akupunktur fick jag börja med, vilket hon rekommenderade eftersom jag har sån smärta nattetid. Kunde ju sluta med morfin tack vare nålarna sist så det borde gå nu igen! Ska ringa min sjukgymnast i morgon. Hon kände och tryckte runt omkring ärret och musklerna på vänstersida är spända. Det gjorde fruktansvärt ont och ju närmare bäckenbenet hon tryckte till ju ondare gjorde det. Har förstått nu att det är på 3 ställen jag ska läka ihop på, båda sidorna om sista kotan och där han tog ben. Mörbultad är bara förnamnet men jag är på väg. 6 veckor sedan op. Lång och långsam rehab.

Ikea

Igår var vi (och alla andra) till Ikea för att äta lunch. Jobbigt att hela tiden passa ryggen från folk. Jag går ju med stavar och det drar ju blickar till sig men det bidrar oxå till att jag får lite space. Folk backar undan lite. Jag kan inte parera allt och alla men igår gick det ok. Första gången jag var i en stor folkmassa sen jag opererade ryggen. Vi handlade inget, åt bara mat och sen fick sonen kolla efter en vattenpistol i kupolen. När vi kom hem några timmar senare ramlade jag ner i soffan. Längsta utflykten på sex veckor!

I morgon ska jag till ortopeden på återbesök. Ska träffa specialist sjukgymnast för en första koll. För att kolla så det läker som det ska. Viket jag hoppas! Jag gör då allt jag kan för att bidra till en bra läkning och tillfrisknande. M ska köra mig och vara med, det känns bra.

Midsommar

Lugnaste midsommar firande någonsin. Vi åt god mat såklart; lax, sill, färsk potatis, jordgubbar mm men istället för fest och fylla blev det att äta framför tv:n med lille man. Vi såg på barnfilm och fick skratta lite. Visst känns det att vara "ensam"  en stor helg men mitt fysiska tillstånd orkade inte så mkt annat. Tycker iofs att midsommar är en lite för uppspelt helg. Så mkt resulterar i elände pga alkohol. Misär. Våra barn har inte heller varit över förtjusta i att dansa kring midsommarstången så det har fallit sig naturligt att vi har varit hemma många år, fast såklart med sällskap! Men i år var det lugna gatan. Kändes på sätt och vis skönt att bara laga mat till tre personer i stället för tretton. Rätt år att vara lugn. Men nästa år kanske jag står där i köket och lagar mat till trettio pers: ) You never know...

Annars skäms jag lite över ett snålt bloggande. Trots att jag mest bara vänder och vrider mig i soffan borde jag kunna skriva några rader och lägga upp någon bild. Mer än en gång i veckan iaf! Men det händer ju inte så mkt i mitt liv nu. Jag promenerar mina långsamma kilometrar, morgon och kväll. Jag vilar mina timmar i soffan och gör mina sjukgymnastik övningar. I bland lämnar jag huset faktiskt men mest för att göra dom där måstena. Orkar ju liksom inte som tidigare.

Ligger på lägsta dosen morfin nu. Betydligt svårare att sluta denna gång. Saknar drivet, den där jävlar anamma känslan. Nu får jag tvinga mig att trappa ner. Så in i norden jobbigt! Det ska inte behövas. Inte heller ska det bli någon nästa gång. Jag ska klara detta en gång för alla hur lång tid det än tar!

Mitt i veckan!

Startar dagen med fattiga riddare! Lchf på klart men inget jag rekommenderar dagligen. Har inte ätit det på mina 3,5 år så tyckte att det var ok! Har trillat dit på mkt värre saker under min tråkiga rygg resa. Men nu är jag på väg tillbaka och syndandet är över. Mina tankar på framtiden och känslorna inför omställningen är inte så samarbetsvilliga än men jag jobbar på det! Många förändringar kommer automatiskt så det är mest det psykiska som måste bearbetas. Men jag är stark. Arbetsam. Beslutsam. Bara att jobba på. Faller igenom gör alla ibland men styrkan sitter i att resa sig igen. Välkommen onsdag. Mitt i veckan.

LCHF

Ja hur man än vrider och vänder på kost och alla nyttigheter så är det lchf som är bäst. Så enkelt är det! Igår bakade jag i omgångar, det jag orkade. Oftast satt jag vid köksbordet och grejade och sov middag emellan. Mest nöjd blev jag med hamburgerbröden. Inte bara för att dom ser exakt ut som bröd utan så sjukt goda. Gick lite efter frallor recept. Åt en lite sen lunch igår med kycklinghamburgare och nybakat bröd till. Sjukt gott!

På förmiddagen gjorde jag hasselnötskakor. Svårt att misslyckas med dessa! Jag tar alltid mindre sukrin än vad som står i recept, om jag följer ett recept vill säga. Tycker inte om smaken som kommer med sukrinet men ibland behövs det lite för att balansera upp.

Mina finska pinnar har en förmåga att flyta ut på plåten. Anledningen till det har jag lärt mig nu att jag inte har i kokosmjöl i degen. Är ju allergisk mot kokos. Så jag brukar helt enkelt skippa det. Men det mjölet brukar suga upp vätska så sent om sider nu så har jag förstått att jag måste ha i mer mandelmjöl för att samma sak hända! Så igår gick det bra med pinnarna!
Man får testa sig fram med recept och ingredienser när man bakar lchf. Inte alltid så lätt att veta hur vissa mjölsorter beter sig eller vilken bismak lchf socker har. Men det är roligt! Jag trivs i köket när jag får experimentera och lyckas :) Längtar till dess att jag orkar mer i köket.

Idag skickar jag ner mina barn på Falu kalaset. Sista dagen är barnens dag. Jag själv fixar det inte. En putt på ryggen och dagen är förstörd, har jag otur även ryggen. Men dom vill iaf ner och kolla lite med kompisar så dom får sköta sig och fixa det. Igår var dom ju borta hela dagen, 11 tim blev det. Tävling i Dala-Floda var det.

Själv blir det promenader och vila. Som vanligt.

Gilla läget

Vissa dagar är inte som andra. I dag är en sådan dag. En tyst tung tråkig dag. Som pricken över i, regn. Det är svårt att greppa tankarna och de få jag kan nå har jag svårt att förstå. Att ens försöka kanske är dumt när det är en sån dag. Det är tufft att hantera, att låta bli att fundera. Att helt enkelt släppa taget en stund. I dag är det en sådan dag. Tack och lov är det inte många vakna timmar kvar. Har dessutom klarat mig från att sova middag (första gången på en månad) så man kan tycka att jag borde kunna få ro i natt.
Nätterna är värst annars, om man ser till det fysiska, vaknar så fort jag rör mig, ändrar läge. Har ringt i dag till ortopeden ang detta bekymmer så vi får se om han skriver ut mer sömntabletter och/eller snabbverkande morfintabletter. Min återhämtning kräver en mängd sömn!

MEN denna dag till trots har jag promenerat 2x2 km! Vilket känns bra i denna sargade kropp. Jag läker genom detta och det stärker mig att kunna "träna". Korta lätta promenader och 5 lätta sjukgymnastik övningar är det jag får träna nu. Inte mer. Min kropp kräver en enorm återhämtning och läkandet är en ständig process. Får inte ens gå ner i vikt! Helt tvärtemot min vilja med kost och träning. Så jag får vackert vila mig i form och ladda för en hejdundrande höst :-) Längtar grymt efter livet igen! Äta rätt, träna, jobba, resa you name it.... Ingenting kan bli sämre än vad det har varit.

 

Händelserikt!

Ja ibland säger en bild mer än tusen ord säger talesättet :) Har satt ihop 4 bilder som ett minne för helgen. Jag känner att jag börjar bli piggare dels för att jag drar ner på morfinet och för att jag helt enkelt har mindre ont! Dock är det svåraste att bromsa mig själv. Trots att jag känner mig bättre så får jag inte köra på. Det är jobbigast. Så det är lugna gatan och mkt vila som gäller fortfarande trots att det gått exakt 4 veckor sen operation. Det är bara att gilla läget!

I lördags orkade jag vara med ner till stan och kolla när dotter körde kanot slalom mitt i centrum i Falu ån. Hon körde både c1 och k1 och det gick undan! Kul att se något annat än dessa väggar hemma.

Igår var vi till Ryggen och träffade några riktiga godingar. E har skaffat kultingar så vi gjorde en utflykt och landade i hagen en stund till sonens stora stora glädje!
Så blev det ett husvagnsköp. Vi har funderat ett tag på det och nu gjorde vi slag i saken! Känns toppen inför sommaren när jag blir ännu mera pigg :)

Idag var min storasyster hit och hälsade på. Orkade sitta ute i solen i dag faktiskt. Härligt, det var första gången på 5 veckor!
Smärtan har klingat av en del och det är jag oerhört tacksam över! I och med det blir det dom lätta sjukgymnastik övningarna gjorda 2-3 ggr varje dag och så blir det lite längre promenader varje dag. Promenader tar jag oxå 2-3 ggr varje dag så jag vet att jag blir piggare och mår bättre. Skam den som ger sig!

Operations bild

Här kommer bild på min ländrygg! Är det lite känsligt eller om man bara inte vill se så blippa vidare direkt! Första bilden är från dagen efter operation. Den andra från efter dom tagit bort det första för att kolla om det var någon infektion pga min höga feber men det var det inte! Ingen infektion ingen inflammation inte ens en rodnad! Ryggläkare var mkt nöjd med det. Sista är efter att stygnen är borttagna. Det som tog sån tid. Nu idag har det lagt sig lite till men jag kommer ju få leva med detta ärr, kan hända det blir ett till om några år. Men kan jag få några fina år så är det värt det. Utan att blinka.

Idag vaknade jag utvilad (fuskade med sovpiller) och smärtan är inte alls lika intensiv och påtaglig som tidigare. Det stramar vid såret men det känns skönt att ha mindre ont. Egentligen är det nu jag behöver nytta min styrka att klara av att inte springa fram vilket det naturligt blir att man vill när man känner sig bättre.

Jag måste klara av att läka ordentligt genom vila och träning på den nivå som är bra för läkningen. Måste fortfarande tänka på allt jag gör och hur jag gör det. Alltid detta tänkande och planerande! Tur jag är bra på det! :)

Idag ska jag göra lchf snickers. Dagens to do är snickers, det är väl lagom?!

Söndag mitt i veckan!

Haft besök av bästa M idag, fikade jordgubbar och tog en promenad, känns otroligt skönt att få prata och umgås även om det bara är för en stund. Så mkt värt!

Värk skapligt ok, försöker gå ner till 10 mg på dagarna men det märks skillnad faktiskt. Så idag tog jag 15 mg igen men ska testa imorgon igen med 10. Det är ju på nätterna som det smärtar mest. Som det mest stör mig. Vaknar när jag rör mig, ändrar läge så sömnen är inte som den borde. Vaknar ibland pga smärta fast jag tagit sömntablett. Så jag ska ringa imorgon om nattsömnen. Kanske kan få snabbverkande värktabletter så jag kan sova för återhämtningen skull.

Annars rullar dagarna på. Jag tar mina promenader och vilar. Lagar mat och pysslar det jag orkar. Det går framåt iaf! Ser fram emot en lugn sommar men kanske någon utflykt borde jag orka. Iaf i slutet av sommaren. 1 september ska jag ju börja jobba 25 % Den dagen längtar jag till!

Ikväll blir det sommar bär att smaska på, körsbär och jordgubbar! Mumma!

Mors dag och Eu parlamentsval!

Blev ju lite firad med presenter och blommor redan i fredags så idag fick det bli restaurang besök som mors dag firande! Åt en black and white med rotgrönsaker och det var fantastiskt gott. Står mig säkert ända till frukosten i morgon bitti.

Röstat i eu parlamentsvalet har vi gjort i morse oxå. Det var på skolan vid gympasalen men min make körde in på skolgården ända fram till dörren så jag inte behövde gå så långt :)  Det känns riktigt bra att kunna lägga en röst, sen hur mkt den ger återstår att se. Men någon valvaka blir det inte ikväll. Vi har hyrt World war z med Brad Pitt som vi tänkte se. Hoppas den ger valuta för pengarna!

Ryggen har hållt sig ok idag. Igår em tog jag ut mig lite, vilket var väldigt dumt, så jag hade lite för ont igår kväll men i morse var det "vanlig" smärta igen. Idag promenerade väg 1,1 km på 16 min. Det tar sig!

Acceptans

Startade dagen med näsblod. Inte så kul för det var sån mängd. Men lite blodstillande vadd och liggläge en stund till gjorde susen. Inget mer sedan dess! Vet inte varför det kom, biverkning kanske från någon medicin.

Igår kväll hade jag en ner dipp. Humöret åkte hiss neråt ordentligt kan jag säga. Ledsen, tråkigt, less på allt det onda. Det tar på psyket allt detta. Men i morse var humöret lite bättre och jag känner att jag får ta nya tag igen. Börjar med att acceptera att jag kommer att äta mer kolhydrater än vad som är ok. Varken strikt eller liberal lchf passar mig nu. Jag får helt enkelt äta det som kroppen vill ha. Jag är inte stark nog att hålla undan det där otäcka sockret. Dessutom måste jag läka ordentligt och jag tror att jag behöver dom där extra kolhydraterna. Det är ok denna sommar att släppa spärren och kunna slappna av. Acceptans.

I tisdags tog jag bort stygnen. Det krävdes 2 sjuksköterskor och 40 min. Stygnen var djupt sydda och ihop. Annars är det mest vanliga att man syr ett och ett stygn. Mina satt ihop och det gjorde ONT. Satt på en pall först men efter halva tiden höll jag på att svimma och fick lägga mig. Det har iaf läkt ihop väldigt fint så jag hoppas att ärret inte blir allt för synligt. Bilfärden dit gick ok. Det var fruktansvärt obekvämt men det gick.

Igår och idag har jag klarat av att långsamt promenera runt udden här hemma. Det stärker psyket. Fortfarande känner jag mig mkt försiktig när jag går ute och kan inte alls ta snabba steg, då gör det för ont bak i ryggen. Det får ta den tid det tar på mina små korta promenader!

Operation

Kanske är det dags nu att skriva några rader! Känns som om det var evigheter sedan jag skrev ett inlägg. Ska ju inte sticka under stolen att varit totalt opigg :)

Kan skriva löpmeter om allt som hänt dom senaste två veckorna men jag kommer nöja mig med att skriva några rader, lite om allt. Det viktigaste att konstatera är att operationen gick riktigt bra, ryggläkaren var mkt nöjd. Inga komplikationer eller problem under operationen. Vilket känns grymt bra! Tyvärr fick jag lite för hög feber dagarna efter. Lite feber är vanligt men min stack iväg för högt vilket betydde utredning. Blododling, urinodling, lungröntgen, infektions läkare. Extra dropp, ganska mkt. Men alla bilder och prover var bra, visade inget utöver det friska. Det tog några dagar innan febern sakta började dala och jag fick ok på att åka hem. 

På det stora hela har det varit en otroligt tuff resa. Kommer skriva mkt mer om det senare! Jag har känt mig sliten och trött. Nu, efter en vecka hemma, är det fokus på korta promenader utomhus. Än har jag inte tagit mig runt udden vilket är 846 m. Så vid varje tillfälle kanske jag tar mig ca 250 m. Självklart siktar jag på lite längre sträckor varje dag. Mål måste jag ha! 

Imorgon är målet att ta mig till vårdcentralen och ta bort stygnen. 

Sista april

Börjar känna mig piggare. Eller piggare var väl att ta i men friskare iaf. Har spenderat två dagar i soffan och bara kurerat mig. Den lilla feber jag kände är som bortblåst och snuvan har jag dämpat med rinexin tabletter jag hittade i medicinskåpet. Näsblod var det ingenting igår. Dock har jag börjat hosta lite men än är det ingen fara. Jag tror jag fixar operation. Skulle nog inte palla att ställa in och flytta fram. Så länge som jag väntat. Denna vecka blev inte på långa vägar som jag hade planerat men men. Det blir sällan som man tänkt sig. Jag har fått tänka om.

Sista april. Igen. Tur vi ser en brasa från farstutrappen!

Sjuk

Inte optimalt att ladda med en förkylning precis före operation! Men så illa är det och nu hoppas jag bara på att jag hinner bli frisk. Andra gången på 3 år som jag är förkyld. Hänger i soffan dessa dagar men jag tog mig ut till klubben igår och kollade på första ute tävlingen. Gick sisådär för de mina. För Daniel var det rivstart med tävling första gången på vatten och det märktes att det var lite ringrostigt. Men kul iaf! Det var meningen att det skulle vara tävling i Svärdsjö men det var för lite vatten så den flyttades till hemmabanan vilket passade mig bättre för då kunde jag åka hem mellan åken och lägga mig på soffan för att vila ryggen. Hade systemkameran med och fotade men min dator har pajat så kan inte leverera några fin bilder. Måste fixa den. Uppdatera INTE Windows 8 till Windows 8.1 säger jag bara. Inget bättre alls, blev bara strul och problem. Jag är inte ensam om det. Läst löpmeter om problem.

Blir en lång sjuk dag. Vaken sedan 04:27.

Mitt i veckan

Tidig morgon i dag. Vaken sedan före sju, helt omöjligt att somna om. Tankarna började mala, ont i ryggen, ont i huvudet, ja bara allmänt DRYGT att ligga kvar. Så det resulterade i mysmorgon med lille man som idag spenderar några timmar på aqua nova med fritids och sen far på några dagars semester till Läppe! Vi var  där i somras på campingen och det visade sig att hans bästa kompis har en stuga där och sin farfar! Så han följer med dom dit i dag och kommer hem på lördag lagom till träning och tävling på söndag. Ovant att ha honom borta men han kan behöva se lite annat och jag känner mig helt trygg med den familjen.

Körde sjukgymnastik passet igår. Känner träningsvärk både vid ländryggen och magen! Det var första riktigt ordentliga passet efter att jag slutat med morfin. Kändes ordentligt bra i kroppen.
I morgon vankas några timmar på lasarettet, förinskrivning kallas det. Dotter följer med som stöd och sällskap i 4 timmar. Sedan står det inte på förens det är dags för operationsbordet :)

Påskafton

Dag 9 utan morfin.
Utsättningssymptom och abstinensbesvär gör sig fortfarande påminda om än mindre och mindre. Störst problem är magen tröttheten och törsten. Värken nattetid ger mig signaler om att smärtan är lika intensiv som innan men på något vis klarar jag det ändå. Det är konstigt det där. Att jag fixar det utan piller nu, det som gjorde så ont med piller t.o.m. Kroppen lever sitt eget smärtfyllda plågsamma liv.

Påsk. Har tankat energi några dagar och idag valde vi att grilla ist för att slå till på den vanliga hederliga påskmaten. Den tar vi i morgon. Idag var det 17 grader varmt och gudomligt skönt att vara ute. Fixa fram grillen, bordet och alla stolarna, så skönt att bara sitta ute i solen. Runt 18 flyttade vi in i soffan, nöjda och glada!

Lilleman hade i smyg fixat skattjakt till oss med påskägg till alla. I mitt ägg var det mörk choklad och nötter. Så himla omtänksam ♥

Långfredag!

Har försökt landa i tanken på att det väldigt snart blir en operation. Lyckas si så där. Ena stunden känns det bra, andra oroligt för att sen ändras till olustigt. Tankarna maler sönder mig. Det är svårt att stänga av och tänka på annat än träning sjukdom smärta rygg ont eller operation. Jag kan inte hantera när det väller över mig stup i kvarten. Tankarna blir för många och för tunga. Men jag kanske måste försöka acceptera att det är så ett tag nu, även fast jag inte vill. I vissa lägen och situationer måste man visa acceptans och förståelse trots motstånd. Jag kan inte välja att kriga mot mig själv längre men jag kan inte heller välja att acceptera det som smärtar. Det river och sliter. Om och om igen känns det som om jag går sönder bit för bit. Hur kan man inte kriga mot det?

Återhämtning. Efter över ett år av smärta och med en stel operation som pricken över i. Det är en slitsam period och tung tid och jag funderar över hur jag fysiskt ska återhämta mig. Psykiskt är det bara att jobba på men min kropp är ju slut på så många sätt. Hur återhämtar man en slutkörd kropp som alltid alltid har ont? Sömn, ja visst men sedan i somras kan jag räkna på en hand alla nätter som jag sovit hela natten. Är sömn enda sättet? Det är en diskussion jag måste ta med min ortoped.

En dag ska jag förklara ordentligt min diagnos. Jag tror inte att jag skrivit riktigt vad det är och hur det blir i framtiden. Kallduschen vi fick den 20:e mars med diagnosen har jag ännu inte klarat av att acceptera. Jag kan inte se långt fram.

Långfredags tankar. Inte så muntra. Vi är trötta idag och hänger lite med huvudet men det går över. Snart lyfter vi blicken!