Den enklaste vägen är att välja att ta morfin för smärtan och tycka synd om sig själv. Den enklaste vägen är att stanna i soffan och äta. Det är så lätt att fastna i tanken och i känslan av att jag alltid kommer ha ont. Varje dag är smärtfylld och fylld med ångest.
Min väg har alltid varit den bästa och noga utvald. Aldrig spikrak eller enkel.
Jag vet så väl att det är i huvudet matchen spelas, att tankarna är drivkraften för att lyckas. Den mentala är den starkaste av alla styrkor. Kampen är i huvudet, det vet jag. Det har jag sagt och haft med mig i många år.
Ändå, så grymt medveten om detta, har jag lagt mig och kan inte resa mig upp. Jag har valt den enklaste vägen och det är inte den bästa. Av någon anledning kan jag inte kontrollera motivationen och hitta styrkan. Jag har blivit svag. Antar att ständig smärta sätter sina spår och hinder i huvudet.
Men på något vis måste jag vidare. Måste övervinna denna enkelhet och hitta styrkan igen. Kraften i tanken.
Två födelsedagar står och väntar utanför dörren. Det kommer bli underbart att se glädjen i dotters ögon när hon sliter bort papper från paketet vi köpt... Sen är det exakt 4 v till jul.
Föll pladask i socker träsket igår. Två små skålar ostbågar slank ner på eftermiddagen. Hade så ont och tagit morfin tabletter vilket resulterade i ett sug utan dess like, dessutom trötta slitna frustrerade känslor av att alltid ha ont. Så less. Mådde inte direkt bättre efter frossa, fick bara mer ångest. Lönar sig inte! Nya tag i dag.
Kärleken fyller år idag. Blir en stillsam fika med familjen, sen ska han jobba. Hela helgen. Själv ska jag följa med barnen till Lugnet och vara med på första eski träningen. Brukar vara med på första och kolla. Imorgon siktar jag på trampa några varv på cykeln. Hoppas ryggen håller.
Jobbet funkar bra. Har inte speciellt ont när jag är där. Det smyger sig på i bilen på väg hem för att sätta sig ordentligt lagom till hemma när jag parkerar bilen. Känner verkligen hur det etablerar sig. Men det är en fantastisk känsla att vara på jobbet. Känner mig uppskattad, saknad och efterlängtad. En skön känsla att göra arbetsuppgifterna. Det har jag saknat.
I dag är humöret lite lättare och bättre. Har sovit 12 tim och det var kanske det jag behövde. Har rehabat med sjukgymnast och i bassäng på förmiddagen. Bara det får mig på bättre humör. Träningsnarkoman som jag tidigare varit, endorfinerna vet var dom landar. Det ger mig styrka.
Fick ok på mer konditionsträning så det blir till att låna min motionscykel på klubben. Bara börja trampa. :)
Världens godaste bröd i ugnen, mandel och hasselnöts bröd. Underbart gott! Vissa dagar är det sjukt svårt att låta bli sockret. Trots mitt låga humör lyckades jag hålla mig till choklad. Var sugen på betydligt värre saker. Det fick vara ok med Lindt choklad en stund som då.
Nu har jag laddat med ölkorv och fläskvålar. Ifall att.
