lördag 29 augusti 2015

Livet

Dagarna springer fram och jag blir mer och mer beslutsam. Det tar kraft och energi att komma framåt. Ibland blir det två steg tillbaka. Ibland två fram. Men det är väl livet? Tankarna har inte kraft nog att orka hela vägen i mål. Det är inte jag. Men det måste väl vara ett steg fram att förstå att det inte är jag? Smärtpsykologen i Skönvik är den enda som mött mig på min sida. Synd att hon inte är med i rehabprogrammet jag börjar med den 10 september. Mycket synd. Väldigt mycket synd. Ibland klickar det direkt. Men jag ska ge det jag har. Jag måste. Idag är jag någon jag inte känner igen. Jag är inte jag. Kanske finns jag där någonstans bakom smärtan.



Jimmie Åkesson. Ja, han är ju fantastisk! Lyssnade på hans tal idag från Sölvelsborg. Klockren och humoristisk. Finns ingen annan jag skulle lägga min röst på. Det finns ingen som träffar så rätt som han.