Lugnaste midsommar firande någonsin. Vi åt god mat såklart; lax, sill, färsk potatis, jordgubbar mm men istället för fest och fylla blev det att äta framför tv:n med lille man. Vi såg på barnfilm och fick skratta lite. Visst känns det att vara "ensam" en stor helg men mitt fysiska tillstånd orkade inte så mkt annat. Tycker iofs att midsommar är en lite för uppspelt helg. Så mkt resulterar i elände pga alkohol. Misär. Våra barn har inte heller varit över förtjusta i att dansa kring midsommarstången så det har fallit sig naturligt att vi har varit hemma många år, fast såklart med sällskap! Men i år var det lugna gatan. Kändes på sätt och vis skönt att bara laga mat till tre personer i stället för tretton. Rätt år att vara lugn. Men nästa år kanske jag står där i köket och lagar mat till trettio pers: ) You never know...
Annars skäms jag lite över ett snålt bloggande. Trots att jag mest bara vänder och vrider mig i soffan borde jag kunna skriva några rader och lägga upp någon bild. Mer än en gång i veckan iaf! Men det händer ju inte så mkt i mitt liv nu. Jag promenerar mina långsamma kilometrar, morgon och kväll. Jag vilar mina timmar i soffan och gör mina sjukgymnastik övningar. I bland lämnar jag huset faktiskt men mest för att göra dom där måstena. Orkar ju liksom inte som tidigare.
Ligger på lägsta dosen morfin nu. Betydligt svårare att sluta denna gång. Saknar drivet, den där jävlar anamma känslan. Nu får jag tvinga mig att trappa ner. Så in i norden jobbigt! Det ska inte behövas. Inte heller ska det bli någon nästa gång. Jag ska klara detta en gång för alla hur lång tid det än tar!
