Det här med abstinens. Ja, jag inser att jag lider av det nu. Har förstått och känt på att jag är beroende av morfin, precis som ryggläkaren sa! Hans råd var att dra ner och prova vara utan. Kan ju säga som så att jag inte kommit så långt som att vara helt utan. Ligger nu på lägsta dosen både morgon och kväll. Bara det är jobbigt nog. För det första är ju rygg smärtan kvar, dock får jag lite hjälp på traven med nålarna men smärtfri är jag långt i från. Så vet jag att min kropp själv kan framkalla mer smärta bara för att få i sig morfin. Detta med att dra ner gör jag med min envishet som största vapendragare. Jag slåss som vanligt mot min egen kropp men med hjälp av mig själv denna gång. Har ett stort motstånd och det största är tanken på att jag efter operation kommer att gå upp i dosering. Var finns meningen att dra ner nu liksom??! Dom tankarna slåss jag mot men jag måste försöka. Det finns inget annat. Sen är det ju det här med abstinens symptom. På pricken som en gammal opiat knarkare! Dålig i magen, rastlös, gäspningar, tårar i ögonen, det kliar över hela armarna. Ingen höjdare men jag bara måste köra det här nu. Det värsta är nog en mage i olag. Faktiskt. Känner jag nu iaf. Men jag går ju som sagt på lägsta dosen så på dagarna känner jag inte dessa symptom. Jag äter ju depå tabletter så efter ca 12 timmar kommer det smygandes. Jag härdar ut lite och försöker vänta ut en stund innan jag tar 5 mg. Då försvinner symptomen. Jag tror jag till slut kan härda ut hela vägen men det kommer att ta tid.
