Sömn

Trodde inte jag skulle förmå mig att ens komma upp ur sängen igår. Legat sömnlös större delen av natten pga smärta och oro. Fick dock en skjuts upp för sängen när klockan ringde (sov tydligen på morgontimmarna) eller skjuts och skjuts, snarare en putt i ryggen för att komma över kanten pga smärta. Jag var helt ding dong  uppe efter medicin (mer än vanligt) men jag hade nämnt att jag skulle hälsa på mina kollegor på fm så jag tog mig i kragen och åkte faktiskt dit. Och det var bra! Så energitankade för fullt trots att jag var i min morfin bubbla. Var på avd. och lämnade en massa choklad som julklapp och julhälsning. Jag behöver verkligen all social aktivitet jag kan få och orka med! Min kropp och mitt psyke behöver en strimma ljus och hopp av dom jag alltid trivs med på jobbet. Jag älskar mitt jobb och jag saknar det varje dag. Det gör ont i mig att inte kunna vara där. Jag är inte den som gillar att vara hemma. Så jag hoppas innerligt att detta inte blir långrandigt. Har visserligen varit hemma länge redan men det kan ju bli det fyrdubbla och det orkar jag inte. Jag måste få leva vidare med allt vad det innebär.....
Så jag tankade energi av många igår på jobbet (norpade olika av alla!) sen sov jag tre timmar på soffan när jag kom hem. Så gårdagen förvann i ett nafs och jag var i ett töcken...

Kärleken är inte frisk än. Dubbelsidig luftrörskatarr och ner i lungorna. Så han har en penicillinkur att se fram emot och blivit ordinerad vila en vecka. Känns som om det behövs. För en gång skull fick jag säga att nästa gång lyssnar du på mig. För jag sa redan för 3 veckor sedan att han skulle kontakta läkare på ett eller annat vis. Men näe då... Nu så får vi hoppas att det blir bra. Så vi kan ha en fin jul.

Känns som om vintern och snön töar bort nu. +8 grader. Så himla trist. Det vita fina på backen och på träden lyfte mitt humör en aningens... Hoppas det kommer mera och blir vinter på riktigt igen.

Försöker koncentrera mig på att köra LCHF. Det är svårt men jag vet ju innerst inne att kroppen mår sämre av att "fuska" även fast min kropp är svag och sinnet instabilt. Min mage mår dåligt av socker, så är det bara, så det borde vara lätt att låta bli. Speciellt efter snart 3 år på kolhydratsfattig kost. Men ibland ger jag kroppen det den ropar på och inbillar mig att jag mår bra av det, eftersom det finns en anledning till att suget uppstår. (Likasom jag sover när jag är trött, oavsett klockslag!) Frukt har jag helt accepterat som en del av min LHCF kost nu. Jag äter frukt nästan varje dag med rysk yoghurt till. Oftast till frukost. Jag tror att jag mår bra av det, frukt är det jag har saknar mest under dessa år. Frukt är ju faktiskt nyttigt socker. I min LCHF värld är det det iaf sen får andra säga vad dom vill. Min kropp skriker inte efter chips eller coca cola precis men några "vanliga" pepparkakor kan jag äta.

Ikväll ser jag fram emot julbord med jobbet igen. Ska bli himla kul och gott! Hoppas att jag orkar en längre stund än sist.

Inspiration nr 1